Lärare och undersköterskor som redan har det tufft riskerar att få det ännu svårare med de besparingar som nu föreslås.
Det menar de fackliga företrädarna som är skarpt kritiska till det budgetförslag som det borgerliga politiska styret presenterat i Bengtsfors. MBL-förhandlingarna slutade i oenighet.
– Vi förstår att besparingar måste göras i kommunen, men vi har redan en sliten lärarkår och vi befarar ökad sjukskrivning bland våra medlemmar.
Det säger Britt-Marie Aspmark och Jonna Wikman som företräder Sveriges Lärare.
– Besparingarna ökar vår arbetsbelastning markant, men arbetsbelastningen är redan stor på grund av tidigare års besparingar och minskade bidrag inom skola. Detta går inte alls ihop med vårt centrala avtal. Enligt det ska arbetsgivaren se till att arbetsbelastningen för lärare sänks, menar Britt-Marie Aspmark och Jonna Wikman.
De är oroade över att fler lärare i stället ska söka sig till andra kommuner.
– Vi har redan blivit av med många legitimerade lärare, inte minst inom Strömkullegymnasiet sedan det stod klart att det inte blir någon fortsättning där.
”Ett stort steg tillbaka”
De frågar sig hur Familjecentralen ska bedrivas, hur lektioner ska genomföras om skolorna inte får kalla in vikarier, vilka barn som ska få komma till förskolan och vilka NPF-elever som ska få den hjälp som behövs när personal inte finns.
De ser även risker med att ambitionsnivån för förskollärare sänks till 50 procent legitimerade förskollärare.
– Hur kan kommunen lägga sig på minimikravet på förskollärare i landet? Vi har legat på en bra nivå tidigare. Det här är ett stort steg tillbaka.
De är också oroade över hur kommunen ska kunna fånga upp unga i tidig ålder för att motverka till exempel kriminalitet och utanförskap.
– Vi ser här en stor risk med den generella besparingen inom Kultur och fritid.
”Risk för fler hemmasittare”
De menar att det blir de svagaste eleverna som drabbas hårdast.
– Hur ska kommunen säkerställa att barn i behov av särskilt stöd får vad de har rätt till? Alla besparingar inom skolan landar i slutändan på de svagaste, de utan makt. Våra barn i behov av särskilt stöd drabbas av minskat resursstöd. Vi ser en stor risk i ökat antal hemmasittare och risken att inte upptäcka psykisk ohälsa i tid ökar på grund av besparingarna, säger Britt-Marie Aspmark och Jonna Wikman.
De är också oroade över de aviserade besparingarna på måltidsområdet.
– Det är så allmänt vedertaget att om unga människor inte får i sig näringsriktig mat så lyckas de inte lika bra i sina studier.
De lyfter också fram att de ser med oro på hur det ska gå med det kommunala målet att utveckla vuxenutbildningen när en besparing ska göras även på detta område.
”Mindre resurser ger sämre vård”
Liknande tongångar hörs från Kommunal, Vårdförbundet, Vision och Sveriges Arbetsterapeuter när de beskriver situationen för sina medlemmar.
Såväl Vårdförbundet som Sveriges Arbetsterapeuter är oroade över hur budgeten kommer att slå mot de äldre i samhället och den personal som arbetar med dem.
– Den demografiska utvecklingen pekar mot fler äldre och därmed fler som kommer vara i behov av sjuksköterskornas insatser. Att minska budgetutrymmet för vård och omsorg innebär sämre förutsättningar att möta ökat behov, menar Anna Tjus, Vårdförbundet.
Det borgerliga styret ska spara 23 miljoner: ”Vi måste ha ordning och reda”Socialdemokraterna: ”Vi vill värna vård, skola och omsorg”