Hoppa till huvudinnehållet

Kommunens satsning: Lättare att få stöd som anhörig till demenssjuka

Publicerad:
Reporter Mattias Modéen
Mattias Modéen
mattias.modeen@dalslanningen.se
Det ska bli lättare för att anhöriga till personer med demenssjukdom i Dals-Ed att få stöd. Anneli Kantola är representant för PRO i Dals-Ed och engagerad för rätten till anhörigstöd, Carina Fors är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) i Dals-Eds kommun och Christina Virevik är enhetschef inom hemsjukvård och rehab i Dals-Eds kommun.
Det ska bli lättare för att anhöriga till personer med demenssjukdom i Dals-Ed att få stöd. Anneli Kantola är representant för PRO i Dals-Ed och engagerad för rätten till anhörigstöd, Carina Fors är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) i Dals-Eds kommun och Christina Virevik är enhetschef inom hemsjukvård och rehab i Dals-Eds kommun. Foto: Mattias Modéen

Det ska bli lättare för anhöriga i Dals-Eds kommun att få stöd när någon närstående drabbas av en demenssjukdom. Med start i januari öppnar en ny tjänst, dit anhöriga ska kunna vända sig.

– En demenssjukdom är tyvärr dessutom något som många skäms över och som man vill dölja så länge det går, säger Christina Virevik, tf enhetschef inom hemsjukvården och rehab i Dals-Eds kommun.

För några år sedan bildades en idégrupp i Dals-Ed med syfte att förbättra anhörigstödet i kommunen. Sedan dess har stödet förbättrats successivt och nu är det dags för nästa steg med en lots dit anhöriga till demenssjuka ska kunna vända sig. Lotsinsatsen kan bli verklighet tack vare statsbidrag.

– Vi utredde avvikelser inom vården och bildade den här idégruppen under 2020. Bakgrunden var att anhörigstödet inte varit så utbyggt i kommunen, säger Carina Fors, medicinskt ansvarig sjuksköterska och tidigare enhetschef inom hemsjukvården i Dals-Ed.

Ska nås via telefon

Till en början ska lotsen kunna nås telefonledes, men förhoppningen är att tjänsten även ska bli digital i framtiden.

Exakt hur många som har en demenssjukdom i Dals-Ed är inte klarlagt. Men Christina Virevik, som är tillförordnad enhetschef inom hemsjukvården och rehab, menar att det kan finnas ett ganska stort mörkertal.

– Demens är en sjukdom som främst drabbar äldre. Vi har många äldre som lever själva här i Dals-Ed idag och klarar sig utan någon insats alls från kommunen, men det kan säkert finnas personer med demenssjukdom bland dem som vi inte vet om. En demenssjukdom är tyvärr dessutom något som många skäms för och som man vill dölja så länge det går. Det gäller både den som är sjuk och de som är närstående, säger Christina Virevik.

Flera parter är med

Idégruppen består av flera olika personer, men alla har på något sätt antingen jobbat med personer med demenssjukdom eller är på annat sätt anhöriga till personer med demenssjukdom.

– Vi har såväl professionen, som föreningar och ideella organisationer bakom oss i det här arbetet, säger Carina Fors, som varit initiativtagare till idégruppen, där engagerade allt sedan starten tillsammans försökt hitta former för vad som kan passa i en liten kommun.

Det handlar dels om att förbättra själva stödet till anhöriga, dels om att minska motståndet mot att våga prata om demenssjukdomar.

Dals-Eds kommun inrättar en lots dit anhöriga till dem som har en demenssjukdom ska kunna vända sig för att få hjälp och stöd. (Genrebild).
Dals-Eds kommun inrättar en lots dit anhöriga till dem som har en demenssjukdom ska kunna vända sig för att få hjälp och stöd. (Genrebild). Foto: Janerik Henriksson/TT

Stor betydelse

Anneli Kantola, representant från PRO, Pensionärernas Riksorganisation, menar att en utbyggnad av anhörigstödet är av största betydelse.

– Anhöriga är den största vårdgivaren, så länge den demenssjuke bor hemma. Anhöriga kan ge vård och stöd i många, många år och de som har gjort det vet hur jobbigt det kan vara när man hela tiden behöver se och bekräfta personen som den är. Man jobbar mycket i det tysta. Det handlar om både prövningar och glädjefyllda stunder. Man är mån om sin relation, samtidigt som man slits mellan hopp och förtvivlan.

Hanteras olika

I socialtjänstlagen står det skrivet att det ska finnas ett anhörigstöd i varje kommun, men det behöver inte specifikt innebära en anhörigstödjare.

– Vi tittar en del på hur man kan samverka i Dalsland med de här frågorna, men just nu skiljer det sig en hel del åt mellan de olika kommunerna, säger Carina Fors.

I Färgelanda har det till exempel funnits en anhörigkontakt med uppsökande verksamhet under en del år, medan man i Bengtsfors och Mellerud har speciella demenssjuksköterskor.

Carina Fors berättar att det i Dals-Ed finns en viss verksamhet riktad speciellt till personer med en demenssjukdom och deras anhöriga.

– Vi har inte så många särskilda boenden här i Dals-Ed. Det är färre än i många andra kommuner, men det finns en dagverksamhet och vi har även någonting som vi kallar för Äntligen måndag som arrangeras av PRO, SPF och Reumatikerföreningarna gemensamt. Dit är alla inbjudna för en stund med samtal, rekreation och underhållning. Det har varit en lyckad insats hittills och ibland har så många som uppemot 100 personer kommit på de här stunderna, säger Carina Fors.

Stöd för att orka med

Det finns även anhörigcafé, som anordnas av demensföreningen några gånger per år.

– De här mötena är till för att anhöriga ska orka med. Mötena har olika teman – det kan till exempel handla om information från olika verksamheter som anhöriga kommer i kontakt med, juridik eller om information från banken om när det är dags att sköta ekonomin för någon som blivit så sjuk att den inte längre kan hantera sin ekonomi själv, säger Carina Fors.

Med den anhöriglots som Dals-Eds kommun kan skapa med hjälp av statsbidrag efter årsskiftet ska anhörigstödet alltså förbättras ytterligare ett steg. Lotsen kommer att finnas tillgänglig fyra timmar per vecka.

– Den här personen jobbar sedan tidigare inom vården här i kommunen och är kunnig om demenssjukdomar. Tack vare statsbidraget har vi kunnat få pengar och kan frigöra några timmar i veckan så att anhöriga ska kunna få bättre stöd, säger Carina Fors.

Stort behov

Anneli Kantola menar att lotsinsatsen kommer att underlätta för många att våga söka stöd och hjälp.

– Anhöriga är olika rustade för att kunna möta och hjälpa någon som är demenssjuk. Det finns ett stort behov för att få allt från stöd, till uppmuntran och praktiska tips på hur man ska orka med. Det kan även finnas situationer och perioder när man som anhörig inte orkar ta kontakten med myndigheter.

Finns bromsmediciner

En viktig aspekt i arbetet med anhörigstödet och lotsinsatsen är även att stötta till att söka vård i ett tidigt skede.

– Det finns bromsmediciner och om man upptäcker en demenssjukdom i ett tidigt stadium, kan man ofta få ett ganska bra liv i flera år till innan sjukdomen blir svårare, säger Christina Virevik.

Nästa gång det är anhörigcafé, på Gamla Real den 14 november, kommer anhöriglotsen att presentera sig och idégruppen att berätta mer om hur lotsfunktionen ska fungera.

Fakta

Anhörigstöd

• I Socialstyrelsens publikation slår man fast att anhörigperspektivet ska vara en del av demensvården.

• Det innebär att alla chefer och arbetsledare inom demensvården ska ha det förhållningssättet.

• Det innebär att familjen eller andra som är viktiga för den som har en demenssjukdom ska synliggöras och ges möjlighet att vara delaktig i vården.

• Chefer och arbetsledare inom demensvården ska ha kunskap om vad det innebär att vara anhörig och även kunna ge anhöriga omsorg när så behövs.

Källa: Socialstyrelsen

Artikeltaggar

BengtsforsDals-Eds kommunDalslandFärgelandaMellerudNärhälsanOmsorgPROSocialstyrelsenVårdVård och omsorg

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.