Ryttare på långtur – red åtta mil på tre dagar: ”Underbart!”

I fredags samlades ett gäng ryttare med sina hästar vid Hudson Bay för att tillsammans rida ut på långtur. Bakom arrangemanget står Sven-Göran Emilsson och Georgina Karlsson från Svaneholm.

Att bege sig ut på långtur på häst över flera dagar verkar vara på modet. Här och var i Sverige arrangeras sådana turer, och i fredags var det dags för trenden att komma till Svaneholm. Initiativtagare är Sven-Göran, som själv skulle ha medverkat på en sådan ritt i somras.

– En liknande ridtur var planerad i somras och det var mycket skriverier om det. Det visades även på TV, men det blev rena fiaskot. Det fanns ingen mat eller någonting, så Sven-Göran bad mig att hämta honom, berättar hans sambo Åsa Knutsdotter.

Sven-Göran avbröt ritten, men kände att han ville anordna något liknande i privat regi på hemmaplan i stället, och så blev det. Tillsammans med Georgina Karlsson arrangerade Sven-Göran en långritt över tre dagar och totalt cirka 8 mil.

Långväga gäster

Totalt var det sex stycken ryttare i olika åldrar som gav sig iväg från Hudson Bay, varav fyra var långväga gäster.

– De har alla åkt över 20 mil och har med sig egna hästar, säger Åsa.

Färden gick först mot Ödebyn och Malåna, där ett läger stod klart för övernattning. Morgonen därpå väntade den längsta ritten. Från Ödebyn fortsatte gruppen först till Haleknatten för en kaffepaus med utsikt och sedan vidare mot Wiksfors, där man parkerade för våffellunch. Därefter fortsatte man mot vikingabyn i Nysäter, som var sista anhalten för dagen.

– Där hade vi också slagit upp ett läger och vi fick även låna byns matplats för att laga och äta middag ihop, berättar Åsa.

Under tiden parkerades hästarna i enskilda, provisoriska hagar, som man byggt upp vid lägret. På söndagen red gruppen tillbaka till Svanskog, och avslutade med gemensam middag på kvällen vid Svanskogs pizzeria.

– Vi har försökt använda så många lokala leverantörer och råvaror som möjligt. Det finns ju så mycket bra saker här i krokarna och det är roligt att visa upp när folk kommer från annat håll. Allt börd är till exempel från surdegsbageriet i Wiksfors och all mjölk från Wermlands mejeri, säger Åsa.

”Älskar att rida”

Åsa var inte själv med på långritten då hon har skadat sig och därför inte kan sitta på hästryggen för tillfället. Däremot är hon också en hästentusiast, och lånade ut sin häst till Georgina. Åsa var också den som bistod både människor och hästar med mat under långritten.

– Jag tillhörde markpersonalen så att säga, så jag körde följebil med deras grejer och mat för att de skulle skulle slippa rida med full packning. Vi har faktiskt kört ut så att det finns hö och morötter till hästarna också, om man vill komplettera med det.

Varför väljer man att vara med på en sådan här långritt?

– För att man helt enkelt älskar att rida och för att hästarna tycker att det är rolig också – det blir något annat än att harva inne i ett ridhus. Sen är det ett så bra sätt att umgås tillsammans med andra hästmänniskor. Det är helt underbart!, säger Åsa.

Finns det något som är extra viktigt att tänka på när man rider ut på det här sättet?

– Hästarnas välmående går ju alltid först. Att de får mat, vatten, vila och allt som de behöver. Sen är det viktigt att man har koll på vägen och vart man kan sig fram med häst. Det är inte bara att rida eller slå upp ett tält vart om helst, utan det är sådant man måste prata med markägare om. I övrigt är det viktigt att man själv mår bra och får i sig tillräckligt med mat och vatten, säger Åsa.