Hoppa till huvudinnehållet

Här satsar man extra på fysisk aktivitet – mäter barnens rörelser

Publicerad:
Reporter Johan Lindahl
Johan Lindahl
johan.lindahl@dalslanningen.se
Joury Fasah, Emla Mattson, Ruweida Jama och Karin Johansson i årskurs 1-2 gör ”kissande hunden”.
Joury Fasah, Emla Mattson, Ruweida Jama och Karin Johansson i årskurs 1-2 gör ”kissande hunden”. Foto: Johan Lindahl

På Järbo friskola är rörelse och fysisk hälsa extra viktig. Här har alla elever ett schemalagt pulshöjande pass varje dag utöver rasterna. Nu har man också investerat i smart teknik för att mäta och analysera barnens fysiska aktivitet.

– Det gör att klimatet i klassen blir bättre, säger rektorn Frida Sjöberg.

Internationella riktlinjer från Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att barn från fem år ska ägna sig åt måttlig till hög fysisk aktivitet minst en timme varje dag i genomsnitt, men trots rekommendationen är det bara 15 procent som når upp till detta.

Den här vetskapen fick Frida Sjöberg, rektor på Järbo friskola, att tänka till lite extra.

Järbo friskola mäter barnens aktivitet. Doris Saarinen (höger), Xander Gudmundsson längst bak, Novalie Karppinen samt Elmer Näseth.
Järbo friskola mäter barnens aktivitet. Doris Saarinen (höger), Xander Gudmundsson längst bak, Novalie Karppinen samt Elmer Näseth. Foto: Johan Lindahl

Skolan lägger sedan tidigare stort fokus på idrott och hälsa, men nu har man tagit det ett steg längre.

Nu har man investerat i rörelsemätare till samtliga elever från årskurs ett till sex och även till personalen, för att kunna mäta och analysera hur mycket varje person rör sig. Rörelsedatan från mätaren, som hänger i en snodd runt halsen, överförs automatiskt till ett webbaserat statistikverktyg.

– Med dem kan vi se hur våra barn och ungdomar rör sig i utvecklande syfte. Barnen tycker att det är väldigt roligt. Det blir påtagligt när de tar på sig halsbanden på morgonen och vet det är dags. Nu kör vi, säger Frida Sjöberg.


Walde Blomberg, Emla Mattsson, Felix Ericsson och Karin Johansson i årskurs 1-2 gör sitt pulshöjande pass framför projektorn i klassrummet.
Walde Blomberg, Emla Mattsson, Felix Ericsson och Karin Johansson i årskurs 1-2 gör sitt pulshöjande pass framför projektorn i klassrummet. Foto: Johan Lindahl

Pulshöjande pass

Alla elever har också ett schemalagt pulshöjande pass varje dag, utöver de två rasterna för att ytterligare aktivera dem fysiskt. Tidigare hade man det på morgonen, men nu har man istället flyttat det till mitt på dagen.

– Innan hade vi morgonpromenad och då släpade de fötterna efter sig. De var inte så sugna. Nu blir det som ett avbrott i undervisningen, som en extra rast fast ledd av en lärare, säger Frida Sjöberg.

Frida Sjöberg, rektor.
Frida Sjöberg, rektor. Foto: Johan Lindahl

Årskurs tre och fyra samt fem och sex kör sin aktivitet på skolgården medan de yngsta gör den i klassrummet.

Den här onsdagen springer 3-4:an med konor som ska läggas i rockringar.

– Det är kul och man kan koncentrera sig bättre på lektionerna, säger Johanna Abbing, årskurs fyra.

I 1-2:ans klassrum följer barnen en dans- och lekvideo på projektor. Sedan kör läraren Filip Eriksson sitt egna segment: ”Filip säger”, där han tar fram ett lyckohjul med siffror och där pilen stannar, så många upphopp, ”kissande hunden” eller knäböj ska barnen göra.

Och de verkar ha roligt när de gör det.

Johanna Abbing i årskurs fyra menar att hon har lättare att koncentrera sig på lektionerna.
Johanna Abbing i årskurs fyra menar att hon har lättare att koncentrera sig på lektionerna. Foto: Johan Lindahl

Positiva effekter

Detta har fått positiva effekter, menar rektor Frida Sjöberg.

– Jag tycker att vi ser en ökad rörelse. Det gör ju att även klimatet i klassen blir bättre.

Just nu gör man en nulägesmätning, men under kommande veckor tävlar klasserna mot varandra i vilka som kan röra sig mest. Vinnarklassen får en peng att köpa skolmaterial för.

Filip Eriksson, lärare i 1-2:an håller i den pulshöjande aktiviteten.
Filip Eriksson, lärare i 1-2:an håller i den pulshöjande aktiviteten. Foto: Johan Lindahl

– Det motiverar även personalen, vilka som kan få bäst resultat. Det blir en ökad hälsa för hela skolan. Pigga vuxna ger pigga barn, säger Frida Sjöberg.

Speciellt utmanande är det att få de äldre att röra på sig.

– Vi ser jättetydligt att ju äldre de blir, desto mindre rör de sig på rasterna. De är inte så sugna på att springa runt och leka längre. Det här är ett sätt att stimulera dem, säger hon.

Alice Bodin (höger) och Isolda Holmerin (vänster) i årskurs tre får upp pulsen.
Alice Bodin (höger) och Isolda Holmerin (vänster) i årskurs tre får upp pulsen. Foto: Johan Lindahl

Artikeltaggar

BlombergFriskolorHusdjurJärboJärbo friskolaLärareSkola och utbildningUndervisningWHO

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.