Dalslänningen har kartlagt vad samtliga kommuner i Dalsland har gjort för att mildra effekterna när värmen slår till igen – fem år efter den svåra värmeböljan 2018. Färgelanda är en av få kommuner i vårt område som har tagit fram en klimatanpassningsplan. Deras plan togs fram 2019.
När människans utsläpp av växthusgaser värmer upp jorden ökar risken för värmeböljor. Barn, äldre och sjuka är särskilt känsliga för värme. Sommaren 2018 avled runt 700 personer fler än normalt, främst äldre och sjuka.
Dalslänningen har skickat ut en enkät till alla kommuner i Dalsland för att kartlägga vad de har gjort för att minska effekterna av torka och värmeböljor – och andra extrema väderhändelser – sedan 2018.
Vi frågade vilka lokaler som riskerar att bli för varma, hur kommunerna förbereder sig för skyfall, elavbrott och vattenbrist och vad man gör åt värmen på de större orterna. Ett urval av vad varje kommun har svarat kan du se i slutet av artikeln.
”Går inte att blunda”
Elisabet Niklasson är säkerhetssamordnare i Färgelanda kommun. Hon berättar att Färgelanda 2019 tog fram en klimatanpassningsplan. Det är de ganska ensamma om att ha gjort i vårt område.
– Det går inte att blunda för att vi går mot klimatförändringar, och därför är det viktigt att på ett tidigt stadium tänka till. Det här är något som inte minst är viktigt att tänka på inför nybyggnationer och när man gör stora investeringar. Då ska man absolut ha med sig det här. Sedan gäller det att vid värmeböljor och skogsbränder vara beredda på olika sätt. Långsiktigheten är jätteviktig, säger Elisabeth Niklasson till Dalslänningen.
Air condition
Hon berättar att hon bland annat för en löpande dialog med kommunens folkhälsosamordnare för att se till att de äldre har tillgång till air condition (AC) på de särskilda boendena.
– Det är många till synes små saker som man behöver ha inbyggt i arbetet och det gäller att vara på tårna när det väl händer något, säger Elisabet Niklasson.
Värme och kyla
Hon fortsätter.
– Vi ser att klimatförändringarna blir en realitet och då kommer vi att få mer fokus på värme och extra väderhändelser. Därför är det bra att börja med det här tänket.
– Det är många olika delar som påverkas av klimatförändringar i kommunal verksamhet. Det gäller att titta lång sikt, och tänka på hur vi hanterar värme och kyla inför framtiden. Det är viktigt att förmedla kunskap om de här frågorna, säger Elisabet Niklasson.
Skolor och äldreboenden
Hon berättar att klimatanpassningsplanen är ett komplement till kommunens översiktsplan.
– Det här är ett sätt för kommunen att ha ett pedagogiskt verktyg att utgå från när man diskuterar med de olika verksamheterna, till exempelvis skolorna. Det är viktigt att tänka till kring hur utemiljöer ska se ut för att kunna ge svalka och hur vi kan bygga för att få in kyla i lokalerna. Vid värmeböljor är det de ömtåliga grupperna som far illa, mindre barn och de äldre.
Kommer de här frågorna att bli något ni behöver samverka kring med övriga Dalslandskommuner?
– Ja, det tror jag. Det sker redan i dag olika former av samarbeten mellan kommunerna i Dalsland och även det här är frågor som vi kommer att behöva samverka kring, säger Elisabet Niklasson.
Klimatförändringar
Klimatet har varierat naturligt i alla tider, men de snabba klimatförändringar som sker nu är människans verk. Fortsatta utsläpp av växthusgaser innebär fortsatt stigande temperatur. Jordens klimat blir allt varmare. Mätningar visar att medeltemperaturen ökat med drygt en grad sedan 1800-talets andra hälft. Det låter kanske inte mycket, men konsekvenserna i klimatsystemet är redan betydande. Det är inte bara luften som värms upp, utan även världshaven blir varmare och världens isar smälter.
Källa: Naturvårdsverket
Så har Dalslandskommunerna arbetat med klimatfrågorna sedan värmeböljan 2018
Bengtsfors kommun
”När det gäller våra särskilda boenden har vi en rutin för värmebölja som vi arbetar efter. Det är en rutin som är väl känd av all personal. Det är ett vanligt fenomen numera att det blir några gånger per sommar som vi kommer upp i de höga temperaturerna under flera dagar. Vi installerade AC på Solbacken och Granåsgården förra sommaren på de avdelningarna som har det varmast vid värmeböljor. Vi använder också fläktar på enskildas rum. All AC och fläktanvändning i gemensamma utrymmen föregås av riskvärdering. Någon enhet har till exempel köpt in små bassänger för att kunna svalka fötterna. Vi erbjuder även personalen glass, vätskeersättning med mera.
Vi arbetar även med kontinuitetsplaner för verksamheterna där allt ifrån elbrist, översvämningar, strömavbrott med mera vägs in. Allt för att vara så bra förberedda som möjligt vid såväl värmeböljor som översvämningar och strömavbrott. När det gäller att hantera vattenbrist försöker vi via vår hemsida och sociala medier att påminna såväl våra verksamheter som kommuninvånarna om vikten att spara vatten.”
Dals-Eds kommun
”Sedan 2018 har en mindre mängd övergripande åtgärder genomförts för att möta de situationer ni belyser i enkäten. Däribland kan nämnas renovering av Edsgärdet och Hagalid där luft och ventilation blir en naturlig del av de övergripande åtgärderna. Just nu pågår även utbyte av ventilationssystemet vid Utsiktens gymnasieskola.
I de frågeställningar som gäller mer lokal karaktär om exempelvis vilka rum som blir allt för varma så löses det lokalt i verksamheterna via exempelvis kontinuitetsplanering.
Tyvärr har en del arbete fått stå till sida för pandemin under denna tidsperiod då vi behövde kraftsamla på personalfrågan.
Men arbetet att kunna möta extraordinära händelser i fredstid fortgår över tid genom exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser.”
Färgelanda kommun
”Färgelanda kommun har en klimatanpassningsplan (se intervju med säkerhetssamordnaren Elisabet Niklasson ovan) som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vi är stolta över att vara en av de kommuner i länet som har gjort den här typen av plan med fokus på klimatförändringar.
Till detta har vi enskilda planer inför till exempel värmebölja. Framför allt inom omsorgen ser vi givetvis till att sörja för god ventilation och att äldre får i sig tillräckligt med vätska.
Naturfenomen som skyfall, vattenbrist och brandrisk är vi när så krävs, i ständigt i kontakt och förbereder oss i nära samarbete med Länsstyrelsen, Västvatten, Norra Älvsborg räddningsförbund (NÄRF) och Myndigheten för samhällsskydd och beredning, (MSB).”
Melleruds kommun
”Kommunen analyserar vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. Extremväder så som torka, värme och skyfall är identifierade i vårt arbete. Inom kommunkoncernen ansvarar respektive verksamhet för att säkerställa att deras samhällsviktiga verksamheter fungerar. Här finns bland annat checklistor för vad verksamheterna kan göra för att hantera uppkomna situationer.
Vi deltar även i regional samverkan, så som Länsstyrelsens samverkanskonferenser med anledning av torka och värmebölja. Tidig information är också något vi arbetar löpande med för att våra verksamheter så väl som privatpersoner ska kunna förbereda sig. Vi följer även löpande SMHI:s väderprognoser, brandriskprognoserna, myndigheternas information och vattenläget.”
Åmåls kommun
”Alla lokaler kan bli för varma, däremot finns det verksamheter som är mer känsliga/sårbara och räknas som samhällsviktiga verksamheter exempelvis våra vårdboenden och förskolor. Dessa verksamheter är prioriterade och ska ha rutiner eller planer för hur de ska agera i perioder med höga temperaturer. I enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer och råd råder vi till uppmärksamhet på temperatur, att det finns tillgång till dryck och se till att utsatta dricker mera. Kostenheten ökar andelen vätskerik kost, exempelvis gurka och vattenmelon, anordnar en sval miljö/skugga, vädrar på natten, anpassar klädseln, duschar svalare med mera. Förskolor kommer att åläggas anlägga skydd mot UV-strålning.
Inför förhöjd risk för skyfall informerar normalt VA-enheten fastighetsägarna om att skadeförebyggande/reducerande åtgärder bör vidtas. Information finns på kommunens hemsida. Utskick görs med SMS. I detta syfte har en omfattande skyfallsutredning och relaterad skyfallsplan upprättats för Åmål.
Tätorternas geografiska läge, typ av bebyggelse och närhet till vatten och grönområden för flertalet invånare gör läget vid höga temperaturer relativt gynnsam. De högsta uppmätta temperaturerna hittar vi i Åmåls tätort, och då främst på tak till industrier, skola och större butiker. Flertalet invånare har nära till områden som erbjuder svalka, som parker, skogsområden och Vänerstranden. En av utmaningarna ligger i att nå dem som inte lätt kan ta sig till dessa miljöer från till exempel farligt varma lägenheter. Att ta fram rutiner för detta ingår i det pågående arbetet med klimatanpassningsplanen. Vid framtida stadsplanering försöker kommunen främst ta hänsyn till urban grön infrastruktur. Detta innebär att grönområden med växter och träd som ger skugga och inte absorberar lika mycket värme och ska vara en naturlig del i planeringen. Åmåls kommun arbetar med klimatanpassningsplan.”
Fotnot: Dalslänningen publicerar ovan ett utdrag av svaren på den enkät vi skickade till samtliga Dalslandskommuner.