Hoppa till huvudinnehållet

Ökad risk för badsårsfeber i värmens spår

Publicerad:
Ett dopp kan svalka en het sommardag. Men risken att drabbas av badsårsfeber ökar när temperaturen stiger. Arkivbild.
Ett dopp kan svalka en het sommardag. Men risken att drabbas av badsårsfeber ökar när temperaturen stiger. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Temperaturen stiger i Sverige, vilket kan vara välkommet under semestern.

Men att klimatförändringarna gör det allt varmare har baksidor för hälsan – som badsårsfeber, harpest och fästingburen hjärninflammation.

Den globala uppvärmningen påverkar vår hälsa redan nu. Och fler effekter är att vänta. Stigande temperaturer kan i värsta fall leda till sjukdom.

– Forskare på Hawaii har gjort en studie som visar att 58 procent av de ungefär 400 infektionssjukdomar som är vanligast i världen kommer att öka i och med klimatförändringarna, säger Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet.

– Generellt gäller det vektorburna infektioner som kommer via fästingar och myggor. Vektorerna trivs bättre när klimatet ändras här uppe i norr.

Fästingar frodas

Mildare vintrar, tidigare vårar och långa fuktiga växtsäsonger har fått fästingarna i Sverige att frodas och krypa norrut. Fästingburen hjärninflammation (TBE) har blivit vanligare och smitta rapporteras nu från nya geografiska områden där det tidigare inte har förekommit några fall av virussjukdomen.

– Med klimatförändringen drar sig djur och vegetation mot polerna, för när klimatet förändras följer de efter dit de har sina gynnsamma levnadsvillkor, säger Evengård, som forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter.

– TBE har ökat och dragit sig litegrann norrut, men framförallt har det blivit fler fall. Det har tack och lov blivit vanligare att man vaccinerar sig.

Harpest

Klimatförändringar och förändrade livsmiljöer ökar risken för zoonoser, alltså sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Ett exempel är harpest (tularemi) hos människor, som kan bli vanligare på de nordligare breddgraderna i framtiden.

Åkomman är dödlig för gnagare men människor som smittas kan också bli allvarligt sjuka i hög feber men också i lunginflammation.

– Många känner nog inte till att vi har haft världens största utbrott per capita i Sverige på 2010-talet. Det var också ett rejält utbrott under cykelvasan i Dalarna för några år sedan, med döda harar som sannolikt spred harpest, säger Evengård.

– Problemet är att om doktorerna inte är vana att se de här infektionssjukdomarna, vilket de sannolikt inte är i södra Sverige, kan det bli svårare med diagnostiken.

Badsårsfeber

När temperaturen stiger i sjöar och hav påverkar det förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar. Blir det varmare än 20 grader i vattnet trivs till exempel vibriobakterien, som om den får fäste i större sår och sprids kan orsaka så kallad badsårsfeber. Det är en infektion i blodbanan som i värsta fall kan vara livshotande.

– I de allra flesta fall märker man inte av det här, så man behöver inte vara rädd eller orolig för att bada, säger Birgitta Evengård.

– Men sväljer man mycket vatten kan man få diarré och har man öppna sår kan bakterien ta sig in i kroppen. Tar infektionen sig in i kroppen hos en person som har nedsatt immunförsvar kan det ge blodförgiftning. Då är det fara å färde, då behöver man läggas in och få antibiotika.

Åtta fall

Sommaren 2018, som präglades av de värmeböljor som enligt SMHI blir allt vanligare i Sverige i och med klimatförändringarna, anmäldes rekordmånga fall av badsårsfeber: 178 stycken, enligt Folkhälsomyndigheten.

Hittills i år har bara åtta fall registrerats – men det kan komma att öka i takt med att fler blir lediga och tar sig ett dopp i värmen.

– Vi har ju långa kuster och det är där folk insjuknar. Vibrio tycker om bräckt vatten men kan också förekomma i sötvatten, ofta i grunda vikar, säger Evengård.

Sofia Eriksson/TT

Fästingar är spridare av sjukdomarna borrelia och TBE. Arkivbild.
Fästingar är spridare av sjukdomarna borrelia och TBE. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Värme påverkar hälsan

Fakta: Värme påverkar hälsan

Sommaren 2018, som präglades av torka och värmeböljor, registrerades omkring 700 extra dödsfall i Sverige, främst bland äldre och personer med underliggande sjukdomar.

Men värmen kan också ställa till problem för yngre och friska individer, genom exempelvis värmeutmattning eller värmeutslag.

Enligt SMHI:s definition är en värmebölja en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills har inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet.

Det finns få studier för värmeböljor specifikt i Skandinavien, men det är klart att värmen sommaren 2018 inte hade inträffat utan global uppvärmning.

Källa: SMHI, Folkhälsomyndigheten

Artikeltaggar

Birgitta EvengårdDalarnaFolkhälsomyndighetenFästingarHawaiiInfektionerSMHITBEUmeå universitetVindVäder

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.