Hoppa till huvudinnehållet

Dalsländska industrin vinnare i handeln med utsläpp – kan sälja för miljoner

Publicerad:
Reporter Conny Hultgren
Conny Hultgren
conny.hultgren@dalslanningen.se
Rexcell med vd Lars Andersson i spetsen är vinnare i handeln med utsläppsrätter.
Rexcell med vd Lars Andersson i spetsen är vinnare i handeln med utsläppsrätter.

Pappersbruket Rexcell är en vinnare i handeln med utsläppsrätter. Företaget har under de senaste fem åren släppt ut betydligt mindre koldioxid än de haft rätt till enligt systemet med utsläppsrätter.

– Det är vi väldigt glada för. Det visar att vi är bra på att hålla våra utsläpp låga. En fjäder i hatten för oss, säger Lars Andersson, vd för Rexcell.

Rexcell, pappersbruket i Skåpafors, är en vinnare i handeln med utsläppsrätter. Företaget har kunnat sälja utsläppsrätter till ett värde av 700 000 euro de senaste fem åren. I dagens valutakurs motsvarar det över 8 miljoner kronor.

Rexcell, pappersbruket i Skåpafors, är en vinnare i handeln med utsläppsrätter.
Rexcell, pappersbruket i Skåpafors, är en vinnare i handeln med utsläppsrätter. Foto: Conny Hultgren

Det visar siffror från Naturvårdsverket.

De fria utsläppsrätterna fördelas av EU och Naturvårdsverket och ger företag rätt till att göra en viss mängd utsläpp under ett år. Om företagen överskrider gränsen måste fler utsläppsrätter köpas och om företaget får rätter över kan de säljas vidare.

”Ska bli mer miljövänliga”

Lars Andersson, vd för Rexcell, tycker att systemet med utsläppsrätter är väldigt bra och gynnar de företag som sköter sig.

– Om ett företag är bra på att följa de fria utsläppsrätter som det blivit tilldelat så kan företaget sedan sälja utsläppsrätter och göra hållbara investeringar. Om företaget är sämre så får det betala dyrt för att köpa nya utsläppsrätter, säger Lars Andersson.

Lars Andersson är vd för Rexcell.
Lars Andersson är vd för Rexcell. Foto: Pressbild

Han berättar att Rexcell kommer att göra flera miljösatsningar under de närmaste åren, bland annat genom satsningar på fossilfri energi.

– I dag är två tredjedelar av vår totala anläggning fossilfri. Vi har successivt minskat vårt fossilberoende och använder i dag en biopanna och vindel. Vi har en tredjedel kvar som vi har som mål att ha åtgärdat före 2030. Det kommer att kräva någon typ av biobränsle för att ersätta den sista tredjedel där vi i dag använder gasol. Vi hoppas att det är görligt, även om det är svårt, säger Lars Andersson.

”Har gjort jättemycket”

Även Jonas Lindqvist, som är platschef för Ahlstrom Sweden Billingsfors tycker att systemet med utsläppsrätter är positivt.

Jonas Lindqvist är platschef för Ahlstrom Sweden Billingsfors.
Jonas Lindqvist är platschef för Ahlstrom Sweden Billingsfors. Foto: Pressbild

– De fria utsläppsrätterna driver oss att bli klimatsmarta och pressar oss att minska våra utsläpp. Det kostar oss pengar att köpa in nya utsläppsrätter och utsläppsrätterna har på senare tid blivit väldigt mycket dyrare. De fria utsläppsrätter som blir över kan vi sälja så det betalar sig även ekonomiskt, säger Jonas Lindqvist.

Under 2022 släppte Ahlstrom Sweden Billingsfors ut en lägre mängd koldioxid än de fria utsläppsrätter som företaget blev tilldelade. Under de fyra åren dessförinnan översteg företagets utsläpp dock sina fria utsläppsrätter.

Ahlstrom Sweden Billingsfors släppte under 2022 ut 16 008 ton koldioxid.
Ahlstrom Sweden Billingsfors släppte under 2022 ut 16 008 ton koldioxid. Foto: Britt-Marie Erlandsson

– Vi har jobbat väldigt mycket inom hela koncernen för att bli bättre på detta med hållbarhet. Vi sätter upp mål för att minska oljeanvändningen, och här i Billingsfors tog vi ett stort kliv under förra året, säger Jonas Lindqvist och fortsätter:

– Vi använder i dag betydligt mer biobränsle än tidigare och har minskat jättemycket på vår oljeanvändning. Sedan finns en potential att bli bättre även på gasolsidan.

Bara pappersbruken

I Dalslänningens bevakningsområde är det bara Rexcell i Skåpafors och Ahlstrom Sweden Billingsfors som finns med i EU:s och Naturvårdsverkets system för handel med utsläppsrätter. Ett system som omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion.

Rexcell i Skåpafors släppte under 2022 ut 12 976 ton koldioxid.
Rexcell i Skåpafors släppte under 2022 ut 12 976 ton koldioxid. Foto: Thomas Wallin

Pappersbruket Rexcell i Skåpafors släppte under 2022 ut 12 976 ton koldioxid. Det är cirka 1 700 ton mindre än de fria utsläppsrätter som företaget fick. Det motsvarar ett värde av 130 000 euro, omkring 1,5 miljoner kronor.

Även under de fyra åren dessförinnan understeg Rexcell sina fria utsläppsrätter. Det totala värdet på rätterna var 570 000 euro. I dagens kurs värt drygt 6,5 miljoner kronor.

Pappersbruket Ahlstrom Sweden Billingsfors släppte under 2022 ut 16 008 ton koldioxid. Det är drygt 3 600 ton lägre än de fria utsläppsrätter som företaget fick. Det är ett ungefärligt värde av 290 000 euro, eller drygt tre miljoner kronor.

Under de fyra åren dessförinnan översteg dock Ahlstrom Sweden Billingsfors sina fria utsläppsrätter med totalt 260 000 euro, knappt tre miljoner kronor.

Preemraff släpper ut mest

Den största mängden utsläpp i Västra Götaland stod olje- och gasraffinaderiet Preemraff i Lysekil för med totalt 1 383 877 ton koldioxiod.

Kostnaden för att köpa nya utsläppsrätter har gått upp så det får en riktig påverkan.
Pär Ängerheim är handläggare på Naturvårdsverket inom frågor som rör handel med utsläppsrätter.

Den bransch som, enligt Naturvårdsverket, har störst överskott på utsläppsrätter är pappers- och massaindustrin. Av de tio anläggningar som hade flest utsläppsrätter under år 2022 var åtta pappers- och massabruk.

”Får en riktig påverkan”

Pär Ängerheim är handläggare på Naturvårdsverket inom frågor som rör handel med utsläppsrätter.

Pär Ängerheim är handläggare på Naturvårdsverket inom frågor som rör handel med utsläppsrätter.
Pär Ängerheim är handläggare på Naturvårdsverket inom frågor som rör handel med utsläppsrätter. Foto: Privat

– Det finns inte så mycket tung industri i Dalsland, så industrierna där släpper nog inte ut så mycket. Många pappersbruk använder biobränsle och har inte så mycket fossila bränslen till skillnad från många konkurrenter ute i Europa, säger Pär Ängerheim.

Pär Ängerheim berättar att EU och Naturvårdsverket, genom systemet med utsläppsrätter, försöker göra det fördelaktigt för industrierna att minska sina utsläpp.

– Vi tittar på hur mycket industrierna släpper ut och bestämmer utifrån det ett riktvärde. För varje ton pappersmassa ett företag släpper ut så får det ett visst antal fria utsläppsrätter. De får en gratis tilldelning, sedan får de betala om de behöver fler. Kostnaden för att köpa nya utsläppsrätter har gått upp så det får en riktig påverkan. Det kostar för företagen om de släpper ut mer utöver de fria utsläppsrätter de har blivit tilldelade, säger Pär Ängerheim.

Utsläppsrätter

Systemet för handel med utsläppsrätter omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU. Det motsvarar cirka 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom unionen.

Syftet med systemet med utsläppsrätter är att minska risken att Europas industrier flyttar sin verksamhet till länder med lägre klimatkrav.

Målet med utsläppshandelssystem är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, är ett avgörande styrmedel för att EU ska nå de egna klimatmålen och internationella åtaganden inom Parisavtalet.

Källa: Naturvårdsverket

Utsläpp räknat i ton koldioxid. Fria utsläppsrätter anges inom parentes.
Företag201720182019202020212022
Ahlstrom Sweden Billingsfors18605 (16450)20665 (16128)20109 (15804)17070 (15478)17918 (17446)16008 (19642)
Rexcell13308 (18438)13406 (18078)13059 (17714)10820 (17349)10831 (14670)12976 (14670)
Källor: Naturvårdsverket, tidskriften Svensk Natur och nyhetssajten Newsworthy

Artikeltaggar

BillingsforsDalslänningenEUEuropaJonas LindqvistLars AnderssonMiljöNaturvårdsverketRexcellSkåpaforsUtsläpp

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.