Hoppa till huvudinnehållet

Dags att inse att tivolin är en del av svenska kulturen

Publicerad:
Tivoli i Arvika. (Arkivbild)
Tivoli i Arvika. (Arkivbild) Foto: Jan-Olof ”Lollo” Johansson

Teater, musik och konst har en plats i det kulturella rummet, men flera med mig vill påstå att även knallen med sitt eget urgamla och traditionella levnadssätt är en del av den svenska kulturen. Knallarnas historia är lång, över 400 år.

Kulturen förenar oss och ger samhörighet, upplevelse och mening för mängder av människor. Inte minst på den marknaden i Mellerud. På ett år uppskattas cirka femton miljoner besök ske runt om i landet på olika marknader.

Huvudsakligen använder vi oss av två begrepp för att beskriva och tala om kultur, det humanistiska kulturbegreppet och det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet. I det samhällsvetenskapliga syftar man främst till sådant som är socialt överfört som levnadsmönster hos olika grupper av individer via smalare och bredare definitioner.

Det gäller bland annat, levnadsstandarder och sätt att leva på. Samerna lever en viss kultur, indianerna en, romerna en annan och jag menar att knallen med sitt speciella sätt att på urgammalt och traditionellt vis resa runt på olika marknader och sälja sina varor är en del av den svenska kulturen.

I dag, när kulturen nästan enbart vänder sig mot det estetiska, är det dags att vidga vyerna på det svenska kulturseendet. Många hittar glädje, menig och samröre i att besöka marknader, men kan vara tondöv och gå vilse på ett konstgalleri. Vi människor är olika och kulturen ska finnas till för alla. Det är helt enkelt dags att inse att även knallar, tivolin och marknader är en del av den svenska kulturen.

Stig Wiklund, pensionär

Artikeltaggar

InsändareKulturMarknaderTivoli

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.