I minnenas kvarter: Självklar träffpunkt, inbyggd trivsel – Folkets hus

Föreningsliv, bio, revyer – ett hus för alla

1910-talet innebar expansion inom många olika områden i det unga samhället Bengtsfors. Vi hade kanalen och vi hade järnväg med direktförbindelse till Uddevalla och det stora västerhavet.

Vi hade sulfitfabriken och EKA och i deras kölvatten uppstod ökad handel och ökat företagande inom flera olika områden. Många olika hantverkare såg en gryende marknad i det lilla samhället mellan Lelång och Bengtsbrohöljen.

Folkmängden ökade. Bengtsforsbornas vardag bestod till stor del av arbete för brödfödan, men för många grydde även möjligheter till en fritid vid sidan av plikter – om så bara för enstaka stunder på kvällar och helger.

Området kring folkets hus idag.
Området kring folkets hus idag. Foto: Britt-Marie Erlandsson

Folkrörelser växte fram precis som lokalt föreningsliv. Nykterhetsrörelser hade varit i farten länge för att i någon mån få stopp på det ohejdade supandet. Frikyrkorna hade kunnat vädra morgonluft efter att länge varit starkt motarbetade av statens egen kyrka. De som sysslade med idrottsutövning såg många fördelar med att engagera sig i föreningar i stället för att kämpa som ensamvargar.

Även arbetarrörelsen hade fått luft under vingarna. Fackföreningar var inte längre förbjudna även om de inte sågs med blida ögon av många arbetsgivare.

Behövde lokal

Många av dessa begynnande, ideella grupperingar hade ett gemensamt behov som var dåligt tillgodosett: behovet av samlingslokaler. Och det kom att bli just arbetarrörelsen som satte sleven i grytan och rörde om. Runt om i riket växte fackföreningarna sig allt starkare och behovet av lokaler löstes på många håll genom tillkomsten av de byggnader som fanns till för nästan alla: Folkets Hus.

Det var många medverkande vid invigningsfestligheterna 1919. Allt vad som tilldrog sig är höljt i dunkel men man kan ana mycket sång, musik och dans. Och slagsmål! (Se texten).
Det var många medverkande vid invigningsfestligheterna 1919. Allt vad som tilldrog sig är höljt i dunkel men man kan ana mycket sång, musik och dans. Och slagsmål! (Se texten).

Så även i Bengtsfors. Tankarna på ett Folkets Hus hade funnits några år när man 1914 bildade en Folkets Hus-förening. I spetsen gick en man vid namn C.G. Lennartsson och 1918 kunde planerna sättas i verket i och med byggstart av en ståtlig byggnad vid samhällets västra infart. Ur ett nutida perspektiv kom Folkets Hus att ligga i närheten av Gordon Skoglunds rondell där vi idag har ett område med flerfamiljshus. Knekterud och Kunghällsplan var båda gångbara benämningar på området.

Invigning - med slagsmål

1919 kunde föreningen inviga sitt hus. Det skedde förstås med festligheter av skiftande slag och mycket folk samlades för att titta på de nya lokalerna och samtidigt njuta av underhållning med sång, musik och dans.

Det hela avlöpte emellertid inte utan intermezzon. Det fanns då som nu en och annan som tittat lite för djupt i flaskan och därmed bestämt sig för att medelst knytnävarna göra upp något gammalt trätomål. Mitt i de trivsamma invigningsfestligheterna utbröt ett våldsamt slagsmål med många inblandade. Det handlade om såpass rejäla tag att det för några av de inblandade kombatanterna blev fängelse i tre månader!

Hade man fem kronor till övers och ville värna om hembygd och kultur kunde man investera i en andel i Folkets Hus.
Hade man fem kronor till övers och ville värna om hembygd och kultur kunde man investera i en andel i Folkets Hus.

Just detta med rejäla slagsmål verkar ha tillhört tidens melodi. Så berättar t.ex. gamle bengtsforsprofilen Herman Holmdahl – bortgången sedan länge – i en intervju med Dalslänningen på 1990-talet: ”Vi hade en dansbana alldeles vid kanalinloppet vid nuvarande Centralparken. Här mötte Bengtsforspojkarna s.k. ́Sösibönner ́ och mellan dem var det rivalitet. Ibland kom ”Skåpagänget” från Skåpafors med flera stora, råbarkade och starka busar. Knytnävsslagsmål var inte ovanligt”.

Ett annat klipp ur Dalslänningen (okt. 1941): ”Efter dansen på Kråkvikens dansbana i lördags uppstod ett väl mörklagt slagsmål. Det var unga män från Kråkviken och Bengtsfors som uppsade de diplomatiska förbindelserna och tillgrepo nävrätten, vars berättigande emellertid torde komma att prövas av häradsrätten, enär polisutredning pågår. Kampen pågick på flera avsnitt av fronten samtidigt. Det ser ut som om det vore en återklang från byslagsmålen i den gamla goda tiden”.

Vid en maskeradbal på 1930-talet mötte publiken bland annat denna kvintett av unga kvinnor, från vänster: Lalin Almgren, Viktoria Karlsson, Märta Almgren, Alsie Gustavsson och Astrid Jansson.
Vid en maskeradbal på 1930-talet mötte publiken bland annat denna kvintett av unga kvinnor, från vänster: Lalin Almgren, Viktoria Karlsson, Märta Almgren, Alsie Gustavsson och Astrid Jansson.

85 öre för biljetten

Men i Bengtsfors nya Folkets Hus skulle det komma att bli fredligare. Man startade upp med biograf och mycket folk kom och tittade på stumfilmerna. Biljetterna kostade 85 öre för vuxen och 50 öre för barn. I orkesterdiket satt en dam som hette Maja Wassenius och spelade piano som ackompanjemang till de svartvita figurerna på bioduken. Danstillställningar var ett önskemål från en nöjessugen allmänhet. Folkets Hus-föreningen ställde upp och anordnade dans varannan lördag. Gaget för ett dansband med fem man kunde ligga runt 60–70 kronor.

Sista filmen! (Rankad 6,3 av 10 på IMDB, reds. anmärkning)
Sista filmen! (Rankad 6,3 av 10 på IMDB, reds. anmärkning)

Jo, nöjeslivet fick sig en puff i rätt riktning i och med tillkomsten av Folkets Hus. Men lokalerna fylldes även av mycket annat än nöjen. I den första paragrafen i Folkets Hus-föreningens stadgar stod att ”Föreningens ändamål är att borthyra och tillhandahålla Bengtsfors samhälles samtliga organisationer och enskilda lämpliga möteslokaler för främjandet av såväl social som kooperativ och intellektuell verksamhet”. Vackert formulerat, men inte på något sätt orealistiskt. Lokalerna bokades flitigt för alla upptänkliga ändamål.

Hoppar vi några decennier framåt har biografen befäst sin ställning som mycket populärt nöje. Vanligt veckoschema var biokvällar tisdag, onsdag samt fredag, lördag och söndag. En film visades tisdag-onsdag, en annan fred-sönd. Kvällsbion började oftast 20.15. Söndagar visades därutöver ofta en matinéfilm kl. 17.

Publiken strömmar ut efter ännu ett evenemang i Bengtsfors Folkets Hus.
Publiken strömmar ut efter ännu ett evenemang i Bengtsfors Folkets Hus.

Från 50-talets matinéer minns jag själv t.ex. Åsa-Nisse (roligast var biljakterna, men när Bertil Boo sjöng gick de flesta ut och kissade), Tarzan och en västernhjälte som kallades Hopalong Cassidy. Så visst var det poppis att gå på bio!

Revydebut

Röda Korset hade försäljningsaftnar med underhållning både höst och vår. Konsumstämman var årligen återkommande liksom Konsums personalfest. Arbetarkommunen höll alla sina möten i Folkets Hus och i den mindre s.k. B-salen firades många privata fester. Och inte kan vi röra om i Folkets Hus-historien utan att beröra de lokala revyerna.

Danskväll i FH 1965. Mannen med saxofonen är kapellmästare Bosse Lidén från Borås, övriga (bakre raden från vänster) styrelsemedlemmarna Helge Andersson, Karl-Erik Gustafsson, Sten-Åke Jansson, Bertil Bergh. Knästående Bertil Jämtstedt och Kenneth Hansson.
Danskväll i FH 1965. Mannen med saxofonen är kapellmästare Bosse Lidén från Borås, övriga (bakre raden från vänster) styrelsemedlemmarna Helge Andersson, Karl-Erik Gustafsson, Sten-Åke Jansson, Bertil Bergh. Knästående Bertil Jämtstedt och Kenneth Hansson.

Det hela hade startat 1928. Enligt Dalslänningen hade ”några bengtsforsungdomar med bistånd av en vänersborgare” satt upp en trettondagsrevy i Folkets Hus. 1931 debuterade en man vid namn Ludwig Rundegren med sin revy ”Bengtsforskristallen” eller ”Vi ses igen”. Rundegren gav nya revyer varje år fram till 1937, då revyansvaret övertogs av välkände Sven-Harry Johansson och konditor Hans Rube. Mycket populärt, alltid fullsatt enligt förekommande tidningsrapportering – och alltid i Folkets Hus!

En aning inklämt eller hur? Året är 1972, de nya hyreshusen är klara och FH väntar bara på rivning.
En aning inklämt eller hur? Året är 1972, de nya hyreshusen är klara och FH väntar bara på rivning.

Man kan nog säga att Folkets Hus-skutan seglade i medvind. Såpass påtagligt dessutom att planer på ett nytt, modernt Folkets Hus tog form. Skisser togs fram på ett nybygge i Centralparken och visade en huskropp om 36x60 meter i två våningar förutom källarplan. En A-sal skulle erbjuda sittplatser för 411 personer. Utställningslokal, folkbibliotek, B-sal och C-sal samt konditori ingick i förslaget. Olika anledningar gjorde dock att bygget ej kom till stånd. För dyrt, kanske?

1968 inleddes byggnationen av de nya hyreshusen vid Kunghällsplan. Folkets Hus kom att bli helt kringbyggt och den gamla byggnaden från 1919 var dömd att skatta åt förgängelsen. Föreningen inköpte den gamla mejerilokalen alldeles i grannskapet och planerade att här inreda en biografsalong för 200 personer.

Inte heller detta projekt blev av.

I mitten av oktober 1972 var det rivningsdags. Gamla Folkets Hus trasades sönder av grävmaskinerna. En kulturhistorisk epok tog slut samtidigt som vi begravde ännu en bit av det gamla Bengtsfors.

Originalskylten från 1919 (troligen målad av målarmästare August Sandén) visas upp avFH-pionjären Tage Nilsson (t.v.) och styrelsens ordförande 1972 Erling Andersson.
Originalskylten från 1919 (troligen målad av målarmästare August Sandén) visas upp avFH-pionjären Tage Nilsson (t.v.) och styrelsens ordförande 1972 Erling Andersson.

Visst passar det väl bra att avrunda med några rader ur en av revykungen Sven-Harrys många visor:

Där var bio och teater, där var dans

Ja, i huvudsak dom nöjena som fanns.

Det kostade en krona att gå dit en lördagskväll

och höra vackra toner ifrån Stures danskapell.

Gå på bio kosta ören 85

och när bion slutat gick man ofta hem.

Det var alltid fina ungdomar och sällan något bus

En kväll uti vårt gamla Folkets Hus.

Tomas Sannebro

Källor: Herbert Edqvists Gamla bilder från Bengtsfors Kommun samt Nils Josefssons böcker i serierna På Bengtsfors och Nisses Spegel.

Publicerad:

Artikeltaggar

BengtsforsCentralparkenDalslänningenDansFilmerGordon SkoglundKonsumLelångMusikSlagsmålSvenska Röda Korset