I minnenas kvarter: ”Östra” i olika epoker

Folkskola, mellanskola, realskola, kulturskola

Under flera decennier på 1900-talet fanns i Bengtsfors åtminstone fyra olika byggnader, som anknöt till väderstrecken öst och väst.

Dels var det järnvägsstationerna där vi hade såväl västra som östra och så var det folkskolorna; västra skolan (nuvarande Franserudsskolan) och östra skolan (nuvarande Kulturskolan).

Skolor, eller begreppet ”skolhus”, som oftare användes, fanns på flera ställen i samhället. Förutom östra och västra fanns skolhus i centrum alldeles invid Nygård samt i Bockerud i samhällets västra delar. Dessutom fanns skolhus i Sidan Mellan och Huvudgingen, det senare finns kvar än i dag.

Franseruds ursprungliga skolhus förstördes av brand för mer än 60 år sedan, medan ”östra” skolan lever kvar, om än i en helt annan skepnad än det som erbjöds eleverna i det tidiga 1900-talet. Det var nämligen 1908 som Östra skolan kunde tas i bruk.

En annan bild från något av de första åren. Bilden tagen från söder, barnen i övre raden står uppställda på det som kom att bli Majbergsvägen.
En annan bild från något av de första åren. Bilden tagen från söder, barnen i övre raden står uppställda på det som kom att bli Majbergsvägen.

Centralt läge

Bengtsfors var vid denna tidpunkt inget annat än en ”stationsort” i Ärtemark socken, och beslut om att skolan skulle byggas hade fattats i socknens kommunalstämma. Ett klokt beslut tyckte nog många, platsen var väl vald alldeles vid strömbron och landsvägens infart från söder. Läget ansågs också centralt i så måtto att inga barn behövde få särskilt lång väg till skolan.

Realexamen innebar en livlig dag i Bengtsfors och hästkortegen genom samhället lockade alltid stora åskådarskaror.
Realexamen innebar en livlig dag i Bengtsfors och hästkortegen genom samhället lockade alltid stora åskådarskaror.

Genom olika medier och källor kan vi få en liten inblick i hur det nya, moderna skolhuset såg ut 1908. Trapphuset mitt i byggnaden lever kvar i stort sett oförändrat än i dag och här kan man verkligen känna historiens vingslag. Här har tusentals barn och tonåringar passerat olika stadier i det svenska skolsystemet. Och trots att mycket vatten runnit under de närbelägna strömbroarna sedan 1908 lever undervisningstemat kvar i fastigheten – kommunala Kulturskolan inryms här sedan 1970.

Den ursprungliga byggnaden inrymde lärosalar, materialrum, förråd m.m. men även en lärarbostad, som inledningsvis beboddes av överläraren Magnus Magnusson. I en sidobyggnad återfanns utedasset och på skolgården med omgivningar erbjöds gott om utrymme för lek och friluftsliv.

Hörnsten i skolmodellen

Östra skolan var en av många hörnstenar i den svenska folkskolemodellen. Hit kom alla barn i skolmogen ålder från samhällets östra delar ända fram till slutet av trettiotalet, då en del viktiga förändringar ägde rum.

Efter ombyggnaden 1939–40 hade byggnaden fått ett helt annat utseende.
Efter ombyggnaden 1939–40 hade byggnaden fått ett helt annat utseende.
Mer likt dagens utseende.
Mer likt dagens utseende. Foto: Daniel Johansson

1939 togs nämligen den nybyggda delen av Franserudsskolan i bruk och Östra skolan utvecklades för att ge fortsatt utbildning efter de obligatoriska folkskoleåren. En ”högre avdelning i folkskolan” hade inrättats 1935 med en man vid namn Erik Rönnbo som rektor. Efter fyra år, fr. o. m. höstterminen 1939, blev skolan en kommunal mellanskola och ytterligare fem år senare, d.v.s. 1944, startade en ombildning till statlig samrealskola.

Vid avslutningen i den kommunala mellanskolan i juni 1940 erinrade rektor Rönnbo om paragraf 6 i skolans stadgar. Enligt denna är det förbjudet för skolans elever att under skoltid såväl som under sommarlov eller annan ledighet bevista offentliga danser eller andra nöjestillställningar utan att vara i föräldrars eller målsmans sällskap eller äga rektors tillåtelse. Elever får ej röka tobak utomhus och får ej vara ute efter 10.15 em. utan att vara i målsmans sällskap.

Nyhet - realskola

Realskola – det upplevdes av många som något nytt och spännande. Här väcktes nya möjligheter för de barn som ville läsa vidare efter de sex, obligatoriska folkskoleåren. Upptagningsområdet var vidsträckt och omfattade i stort sett hela nuvarande Bengtsfors och Dals Eds kommuner. Vilket innebar att många elever fick söka inackordering i Bengtsfors under veckorna.

Mellan realskrivningarna och muntan ingick det i konceptet att bära någon form av huvudbonad, ofta pyntad med broderier och tingeltangel. På bilden från 1959 flankeras Ingrid Carlsson av stiliga kavaljererna Lars Manke (t.v.) och Leif Strand.
Mellan realskrivningarna och muntan ingick det i konceptet att bära någon form av huvudbonad, ofta pyntad med broderier och tingeltangel. På bilden från 1959 flankeras Ingrid Carlsson av stiliga kavaljererna Lars Manke (t.v.) och Leif Strand.

Hade man en realskola skulle eleverna förstås efter avslutade studier avlägga realexamen. Från 1939 fram till 1970 (1971–72 firades realexamen vid Bengtsgården) var det fest och glam när de nybakade examinanderna skulle firas efter avlagda och godkända prov. Examen inföll som regel i slutet av maj. Under själva examensdagen och dagen före hölls de muntliga förhören och det var inte förrän dessa var avklarade som eleverna kunde känna sig säkra på att få ta på den gråa mössa, som utgjorde ett bevis på att man lyckats.

Mera mössmode, 1951 års modell.
Mera mössmode, 1951 års modell.

Efter avslutad ”munta” samlades examinanderna i skolans aula och rektorn läste upp namnen på alla som blivit godkända. Därefter återstod att gemensamt springa ut på skolgården där föräldrar, släkt och vänner väntade på att få ge sina hyllningar. Det blev kortege med häst (senare traktor) genom köpingen och dagen avslutades med en gemensam fest, ofta på rest. Strömbadet.

För trångbott

En omfattande ombyggnad av ”Östra” hade skett 1938–39. Men trots detta ansågs fastigheten efter några år alltför trångbodd och ett nybygge för samrealskolans behov stod klart 1951 (nuvarande kommunkontoret).

Inte heller detta ansågs tillräckligt och tio år senare hade den nya skolbyggnaden försetts med ytterligare en våning.

Efter mottagning på skolgården var det dags för fotografering. Oftast var det hovfotograf Blomqvist som stod för den detaljen. På bilden klass 4 c, examinander 1966.
Efter mottagning på skolgården var det dags för fotografering. Oftast var det hovfotograf Blomqvist som stod för den detaljen. På bilden klass 4 c, examinander 1966.
Östra i dagens tappning.
Östra i dagens tappning. Foto: Daniel Johansson

Under årens lopp har gamla ”Östra skolan” genomgått flera ombyggnader och upprustningar. Lokalerna har under senare decennier förutom kulturskolan inrymt bl a förskola och fritidsgård samt flera olika kontor inom den kommunala förvaltningen.Realskolan fanns kvar i fastigheten fram till 1970. Då var den nya grundskolereformen genomförd och högstadieskolan Bengtsgården färdigbyggd. Det blev också här de sista ”realisterna” avlade sin examen, året var 1972.

Tomas Sannebro

Källor: Herbert Edqvists Gamla bilder från Bengtsfors Kommun samt Nils Josefssons böcker i serierna På Bengtsfors och Nisses Spegel.

Publicerad:

Artikeltaggar

BarnBengtsforsBengtsgårdenEdFastigheterFranserudsskolanSkola och utbildningSkolorStudierÄrtemark