I Minnenas kvarter: Strömkullen, Rosell och Thorsell

Satte prägel på samhällslivet

Strömkullegymnasiet, Thorsellgatan, Rosellmagasinet och Rosellvägen . . . Vad är det för begrepp ur det förgångna som vi rör oss med? Var låg egentligen Strömkullen? Och vilka var Rosell och Thorsell, som uppenbarligen fått gator uppkallade efter sig?

Börjar man skrapa lite på ytan upptäcker man lätt att de olika benämningarna hänger ihop. Bengtsfors är som bekant inget uråldrigt samhälle och såväl Strömkullen som Rosell och Thorsell satte sin prägel på samhällslivet från 1800-talets mitt och ett antal decennier framöver.

Rosellmagasinet är i dag en restaurang.
Rosellmagasinet är i dag en restaurang. Foto: Daniel Johansson

Om vi börjar nysta i Rosell-tråden dyker det upp en Martin Rosell i mitten av 1800-talet. Som en av vårt samhälles pionjärer drev han bl.a. ett färgeri vid strömmen, alldeles nedanför nuvarande kraftverket. Här fanns vid denna tidpunkt även ett sågverk och en liesmedja.

Martin Rosell och hans hustru kom att begåvas med fem barn. En av sönerna hette Mårten. Han var född 1845 och blev redan i unga år intresserad av faderns olika affärsverksamheter. Han startade handelsrörelser i Töftedal och Håbol, men han återvände alltid till Bengtsfors – kanske fanns något särskilt här som lockade? Kanske var det den unga vackra Emilia Thorsell? Kärlekslågan hade tänts, äktenskap stod för dörren.

Gamle Mårten Rosell föddes 1845 och gick bort 1916. Av samstämmiga uppgifter en handlingskraftig man med näsa för affärer.
Gamle Mårten Rosell föddes 1845 och gick bort 1916. Av samstämmiga uppgifter en handlingskraftig man med näsa för affärer.

Precis som Mårten hade Emilia sina rötter i Bengtsfors. Hon bodde med sina föräldrar på Strömkullen, som på den tiden verkligen var just en kulle (platsen för nuvarande First Hotel). Här hade vid sekelskiftet 1799–1800 uppförts en präktig gård med flera ekonomibyggnader och vacker utsikt över det strömmande vattnet. Gården ägdes och drevs av makarna Thorsell, alltså Emilias föräldrar.

1876 hade det blivit dags för generationsskifte på Strömkullen. Nu var det fritt fram för Mårten och Emilia att ta över. Mårtens karriär som handelsman hade tagit ordentlig fart och 1879 etablerade han en grosshandelsrörelse med säte just på Strömkullen.

En gavel mot sjökanten med visst förfall.
En gavel mot sjökanten med visst förfall.
En gavel på samma hus i dag.
En gavel på samma hus i dag. Foto: Daniel Johansson

Dalslands Kanal hade färdigställts 1868 och utgjorde en viktig trafikled för såväl gods- som passagerartransporter. Med landsvägstrafik var det sämre ställt. Så en övervägande del av leveranserna till och från Rosells rörelse skedde under isfri tid via kanalen. Rosell behövde en rejäl lastbrygga och i anslutning till denna lät han även uppföra ett rymligt magasin. Här hanterades årligen stora mängder såväl ankommande som avgående gods och läget invid kanalen kunde knappast ha varit bättre.

På andra sidan strömmen sett från Rosells brygga (vid nuvarande gästhamnen) hade det varit livlig trafik ända sedan 1740-talet. Här fanns nämligen en rejäl båtbrygga och ett s.k. faktori (=skeppningshamn). Det var järnbruken i Lennartsfors och Gustafsfors som iordningställt området och hit fraktades sjövägen brukens färdiga stångjärn. Vid faktoriet kunde järnet lagras eller omlastas till hästtransport för vidare frakt till Åmål och Vänersjöfarten.

Mellan åren 1935–45 såg Elsa Bäckström till att man kunde få såväl tak över huvudet som en bit mat eller en kopp kaffe på Strömkullen.
Mellan åren 1935–45 såg Elsa Bäckström till att man kunde få såväl tak över huvudet som en bit mat eller en kopp kaffe på Strömkullen.

Mårten Rosell ansågs av sin samtid som en ovanligt duglig och energisk köpman och han arbetade oförtrutet ända fram till 1916 då han avled i en ålder av 71 år. Hans rörelse avvecklades och hans magasin vid Lelångens strand gick en oviss framtid till mötes. Men många olika verksamheter knackade på efterhand. Bengtsfors köpings gatu- och parkavdelning hade delar av sitt förråd i magasinet och senare togs byggnaden i bruk som lager till Petersons Järnhandel med affärslokal i Bengtsfors Centrum. Att byggnaden under våren 1998 kom att förvandlas till den omtyckta och välbesökta restaurangen Rosell-Magasinet – det är en helt annan historia!

När Mårten Rosell avslutade sina dagar 1916 hade det unga samhället Bengtsfors väsentligt förändrats. Nu snurrade hjulen för fullt på såväl EKA som vid Sulfitfabriken. Tågen kom och gick flera gånger dagligen på Uddevalla Lelång-banan. Rosells blomstrande grossiströrelsen hade mist sin glans och fastigheten Strömkullen var i behov av upprustning.

In på arenan trädde närbelägna bolaget Bengtsfors Kraft och Industri. 1919 köpte man köpte Strömkullen av Emilia Rosell. En viss upprustning skedde och bostäder iordningställdes för uthyrning. Några decennier senare såldes gården vidare till Bengtsfors köping, som lät riva hela rasket 1951. I den långsiktiga planeringen fanns redan då en klar målsättning: Här skulle byggas hotell!

Muren i förgrunden är möjligen densamma som i dag. Men av bildens övriga miljö med det stora huset på Strömkullen finns inget kvar.
Muren i förgrunden är möjligen densamma som i dag. Men av bildens övriga miljö med det stora huset på Strömkullen finns inget kvar.

Men låt oss inte förbise en i sammanhanget viktig detalj: Strömkullen hade redan inrymt en hotellrörelse. Mellan åren 1935–45 var fastigheten utarrenderad till en dam vid namn Elsa Bäckström. Under benämningen ”Pensionat Strömkullen” tog hon emot gäster för längre eller kortare tid med helinackordering. Pensionatets matsal var öppen även för den breda allmänhet som hungrade efter en bit mat eller för den som kanske bara var sugen på en kopp kaffe.

Lite kuriosa: Författarinnan Karin Boye hade sina rötter i Bengtsfors. Hennes mormors mor hette Lisa Maria Thorsell och kom från gården på Strömkullen.

Avslutningsvis konstaterar vi att såväl familjerna Thorsell som Rosell fick gator uppkallade efter sig. Thorsellgatan är en återvändsgata som löper parallelt med DVVJ ungefär vid Majbergsvägens järnvägsövergång. Rosellvägen finns vid Bengtsfors kyrka och går från Karlsbergsvägen ner mot stranden vid Lelång.

Lite kuriosa: Författarinnan Karin Boye hade sina rötter i Bengtsfors. Hennes mormors mor hette Lisa Maria Thorsell och kom från gården på Strömkullen.

Tomas Sannebro

Källor: Herbert Edqvists Gamla bilder från Bengtsfors Kommun samt Nils Jossefssons böcker i serierna På Bengtsfors och Nisses Spegel.

Publicerad:

Artikeltaggar

BengtsforsBengtsfors kyrkaBostad och byggenDVVJFastigheterLelångMartin RosellRestaurangerRosellmagasinetStrömkullegymnasietTöftedal