Hoppa till huvudinnehållet

Skyddsrum finns – men alla får inte plats

Publicerad:
Utredningen har bland annat haft i uppgift att se över tillgången och kapaciteten för skyddsrum. Arkivbild.
Utredningen har bland annat haft i uppgift att se över tillgången och kapaciteten för skyddsrum. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Sveriges tillgång på skyddsrum är god – men det behövs ändå tusentals ytterligare platser, enligt utredningen om civilbefolkningens skydd.

Utredningen föreslår också ett återinförande av civilplikten.

Mellan 2 500 och 5 000 nya skyddsrumsplatser behöver byggas per år, enligt utredaren Britt Bohlin.

Anledningen är att befolkningsstrukturen förändrats och att det i dag finns områden där människor bor och arbetar men där det saknas skyddsrum.

Som exempel skulle det i dag i Stockholms län finnas plats för 70 procent av befolkningen om alla befintliga skyddsrum skulle kunna användas. För Skåne är siffran 50 procent och Västra Götaland 65 procent.

Utredningen om civilbefolkningens skydd tillsattes i maj 2021 och har utöver tillgång och kapacitet för skyddsrum sett över hur utrymning och inkvartering skulle lösas vid ett väpnat angrepp och vilken organisation som ska organisera civilbefolkningens skydd.

Det finns i Sverige i dag cirka 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner individer.
Det finns i Sverige i dag cirka 65 000 skyddsrum med plats för sju miljoner individer. Foto: Johan Hallnäs/TT

I utredningen slås fast att berörda myndig­heter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelserna och samtliga kommuner i landet behöver ha en tydlig plan för genom­förandet av utrymning med efter­följande inkvartering på annan plats.

Det bör också inrättas en statlig beredskapsorganisation som kan förstärka den kommunala räddningstjänsten. Som en del av detta behöver civil­plikten åter­aktiveras, då beredskapsorganisation ska bemannas med civil­pliktiga.

Civilplikten har varit vilande sedan 2010, och i våras gick MSB ut med att den dåvarande regeringen skyndsamt borde se över återinförandet för att hjälpa samhället att fungera även vid höjd beredskap vid kris och krig.

Boel Holm / TT

Annika Andersson / TT

Fakta

Det civila försvaret

Det civila försvaret omfattar hela samhället. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

Målen för det civila försvaret är att:

Värna civilbefolkningen

Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna

Upprätthålla en nödvändig försörjning

Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan

Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Källa: MSB

Artikeltaggar

Annika AnderssonBeredskapBritt BohlinBrott, lag och rättFörsvarKrigMSBMyndigheterStockholms länUtredningar

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.