Det var med stor sorg som jag och min fru - båda inbitna löpare - noterade att Baldersnäsjoggen ställdes in i år. Efter två år med pandemi hade vi sett fram emot en fin utflykt till vackra Baldersnäs igen i början av augusti. Äldsta barnet såg också fram emot att få delta i minimaran.
Att många löpartävlingar har haft det tufft i år är ingen nyhet. Även de riktigt stora loppen har tappat deltagare. Men att ett lopp ställs in helt och hållet ser jag som alarmerande. För inte så väldigt längesedan hade Baldersnäsjoggen flera hundra deltagare.
I år hade loppet dessutom bytt datum och kolliderade då med några stora publikdragare, däribland Vasaloppets sommarvecka.
Jag kan inte komma ifrån känslan av att herrgården i Baldersnäs inte riktigt inser värdet av ett populärt motionsevenemang som rullat i nästan 40 år. Den känslan har jag haft varje år som vi varit i Baldersnäs. Det är alltid löparna som måste anpassa sig, inte tvärtom. Dessutom är allt svindyrt, från minsta korv till lyxigaste bulle.
Vore det inte trevligt inför 2023 om arrangörerna av denna fina tävling och herrgårdens ägare satte sig ner och diskuterade hur man på bästa sätt ska kunna slå vakt om denna institution - och kanske utveckla den?
Erbjud en löparmiddag på terrassen för alla deltagare. Nåt gott till förmånligt pris. Se till att den fina badplatsen inte är upptagen med en vigsel timmen efter loppets målgång. Hjälp till med marknadsföringen. Erbjud ett paket med mat, övernattning och löpupplevelse för långväga gäster. Tro mig, det finns underlag.
Kanske finns det faktiska vinster att göra på att vara lite allmänt tillmötesgående, Baldersnäs herrgård?
Nummer 361