INSÄNDARE: Regionen måste nu tänka om – annars lägger de ner rehabbassängen i Bäckefors

Vård & omsorg
PUBLICERAD:
”Det torde också vara oomtvistat att rehabverksamheten bidrar till välmåga genom att vara både ’hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande’”, skriver insändarskribenten apropå bassängen i Bäckefors.
Foto: Karin Grip / SvD / TT

Under många år har Västra Götalandsregionen genom Norra Hälso- och Sjukvårdsnämnden (NHSN) säkrat driften av rehabavdelningen och rehabbassängen vid Dalslands Sjukhus. På senare år i form av ett avtal med årligt bidrag om 750 000 kronor till det privata vårdbolaget Aleris.

Aleris har haft två avtal med NHSN, ett gällande rehab och ett gällande specialistvården vid sjukhusen i Bäckefors, Lysekil och Strömstad. För specialistvården har Aleris fått ett bidrag, som räknat på helårsbasis uppgår till 80 miljoner kronor för 2022.

Nu lämnar Aleris och NHSN har avtalat med en annan del i regionens vårdutbud, NU-sjukvården, om att från 1 november driva specialistvården vid sjukhuset i avvaktan på att en ny aktör kan upphandlas. NHSN har nämligen, trots att man haft ett år på sig, misslyckats med att upphandla en efterträdare till Aleris.

Uppgörelsen med NU-sjukvården blir dyr för NHSN. Mycket dyr! Och synbarligen mycket förmånlig för NU-sjukvården!

NU-sjukvården ”slipper” att ta hand om två delar av den vård som Aleris bedrivit, nämligen röntgen- och diabetesverksamheterna. Dessa planeras i annan regi. Beträffande röntgen har avtal ingåtts med EQT-bolaget Evidia. I Aleris böcker har röntgen och diabetes sammantaget värderats till storleksordningen 15 miljoner kronor.

I det nytecknade avtalet får NU-sjukvården för de två månaderna november och december 14,3 miljoner kronor. Omräknat på helår blir det ca 86 miljoner kronor. Dessutom får man 5 miljoner kronor i engångsersättning för ”omställningskostnader förknippade med övergången.”

För 2023 får NU-sjukvården sedan 87,7 miljoner kronor.

Ett ”klipp” för NU-sjukvården

Beaktar man att NHSN får ta kostnaderna för röntgen och diabetes på annat håll så växer det fram en tydlig bild av att NU-sjukvården gjort ett ”klipp” och att NHSN i och med förändringen drar på sig kostnader som på årsbasis ökar i storleksordningen 20 miljoner kronor.

I ljuset av detta ska också de för NHSN jämförelsevis blygsamma kostnaderna för verksamheten vid rehabavdelning och rehabbassäng i Bäckefors noteras. I motsats till om en liten kommun tvingas ta över. Då blir proportionerna förstås helt annorlunda.

Både NHSN och NU-sjukvården tvår nu sina händer och konstaterar att den verksamheten inte kan ingå inom ramen för kostnader som de båda institutionerna ansvarar för eftersom den inte utgör ”sjukvårdande behandling”, i alla fall inte enligt den nomenklatur som NHSN och NU-sjukvården tillämpar. Rehab står därmed utan entreprenör efter den 31 oktober.

Enligt uppgift – som inte motsägs av någon! – så har en stor del av de som använder sig av rehabavdelning och rehabbassäng sjukdom eller besvär relaterade till sjukdom. De använder dock rehab utan att ha fått remiss utan går dit på rekommendation eller för att de av erfarenhet vet att deras hälsa förbättras.

Det torde också vara oomtvistat att rehabverksamheten bidrar till välmåga genom att vara både ”hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande”. Exakt de begrepp som är ett par av ledorden för verksamheten som beskrivs i avtalet mellan NHSN och NU-sjukvården.

Direkt felaktigt!

Jag blir minst sagt upprörd när jag läser Norra Hälso- och Sjukvårdsnämndens (NHSN) ordförande, Linda Janssons kommentar i Dalslänningen i fredags om att regionen inte får någon återkoppling från kommunen på sitt ”erbjudande” att ta över rehabbassängen vid Dalslands sjukhus.

Sanningen är att för att få till en dialog med regionen åkte jag den 28 september till Uddevalla för att få träffa Linda och NU-sjukvårdens ordförande Peter Heie. De var emellertid helt iskalla inför mitt förslag att åtminstone säkra bassängens ekonomi under tiden innan en ny entreprenör tar över specialistvården vid Dalslands sjukhus, det vill säga till och med utgången av 2023.

De ville se ett annat ”case” och jag återkom därför i brev den 10 oktober med förslag att de åtminstone skulle bidra med finansiering under större delen av nästa år. Detta med tanke att en ny entreprenör för specialistvården då kan finnas på plats.

Något svar på det kom inte. Den 18 oktober påminde jag Linda och Peter. På det replikerade Linda att en tjänsteperson hos NHSN har kontaktat kommunen med frågan om ”intresse finnes att ta över verksamheten”.

Hittills har NHSN alltså finansierat bassängen med 750 000 kronor per år. Med det så kallade ”erbjudandet” till kommunen följde ingen finansiering. Ja, möjligen under någon månad eller två i slutet av 2022.

Linda och Peter har både före det och därefter fått besked om att det här är en politisk fråga i kommunen och efter det har Peter Heie och NU-sjukvårdens direktör Björn Järbur i brev skrivit att det inte är aktuellt för dem att ”ta ansvar för eller driva rehabiliterings- eller bassängverksamhet.” Linda för sin del fortsätter att hänvisa kommunen till ”ansvarig tjänsteperson för nämnden”.

Det är inte rimligt att en sådan här kostnad lastas över från regionen till en kommun. Heller inte mot bakgrund av vad som kan läsas i en intervju i Strömstads Tidning där Peter Heie uttrycker att Strömstads kommun borde driva verksamhet i Strömstads sjukhus eftersom man på senare år köpt fastigheten. Därmed äger man ju bassängen konstaterar han och då ”vore det väl inte konstigt om man på ett eller annat sätt bemannar den.”

Det är inte långt till en jämförelse med ägandet av Dalslands Sjukhus och bassängen där…

Jag hoppas att regionens företrädare nu tänker om. I annat fall får vi nu se hur de lägger ner rehabbassängen i Bäckefors den 31 oktober.

Stig Bertilsson (M)

Kommunstyrelsens

ordförande i Bengtsfors

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.