Replik: Mer skolresurser ger inte automatiskt bättre resultat

Insändare
PUBLICERAD:
"Den stora resurstilldelningen har ju i det här fallet inte gett önskat resultat vare sig för eleverna eller deras föräldrar”, skriver Susanne Öhrn (M).
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ger mer resurser automatiskt ökat resultat?

Det är inte självskrivet även om man kan förledas tro det. Efter att ha följt insändardebatten i Dalslänningen mellan personal på Ekhagsskolan och företrädare från utbildningsutskottet så kan man fundera. Läser man Lärarförbundets mätning från 2021 så står det ”Stor resurstilldelning och hög lärartäthet gör Bengtsfors till en topprankad skolkommun” där ”Bengtsfors kommun ligger på 23:e plats bland landets 290 kommuner i 2021 års Bästa skolkommun.”

Skolresultaten hamnar dock inte i topp, här har t.o.m Skolinspektionen gjort en granskning grundat på låga betyg år efter år. Så den stora resurstilldelningen har ju i det här fallet inte gett önskat resultat vare sig för eleverna eller deras föräldrar.

I en krönika i Expressen den 2 juli, så har krönikören Anna Dahlberg intervjuat grundskolchefen i Järvaområdet, Happy Hilmarsdottir. Hon är skolchef för Hjulstaskolan som länge rankats som en av Sveriges sämsta skolor men som nu vänt utvecklingen åt rätt håll. På påståendet att mer resurser är lösningen på alla problem så säger grundskolechefen ”Vi behöver inte mer pengar…. Det viktiga för oss är att hela tiden analysera var pengarna behövs mest och styra resurserna dit.

Grundskolechefen i Järva tycker sig ibland kunna se exempel på att extra resurser kan göra mer skada än nytta:

"Titta på vilken skola som helst som har stora problem. De har nästan alltid för mycket personal med för låg utbildning. Skolorna har hamnat i en ond cirkel. Rektorerna stannar inte och då flyr även lärarna. Sedan uppstår stora ordningsproblem och då anställer man elevassistenter för att försöka skapa lugn. Det är sällan en bra idé.”

Skolchefen utvecklar resonemanget ”Undervisningen vässas hela tiden med hjälp av lektorer och förstelärare som analyserar vad som fungerar. Elevernas resultat följs upp vid minst fyra tillfällen per år, vilket gör att stöd och resurser kan sättas in tidigt – vid behov redan i förskoleklass.

"Vi vet att vi gör rätt, men det är ett hårt jobb. Det går inte att slappna av en sekund för inget är självklart här ute. Man måste ha en organiserad rastverksamhet, rutiner vid övergångar mellan olika moment under skoldagen och så vidare. Allt måste vara jättestrukturerat.”

Satsa på kärnuppdraget – se till att barnen drillas i svenska och matematik av duktiga lärare. Och återupprätta lugn och ro i klassrummet. Med detta sagt så förespråkar jag inte sänkt resurstilldelning men om skolan ska få mer så innebär det rent krasst att annan verksamhet, vård och omsorg eller gata park kommer få mindre. Det är den enkla sanningen.

Susanne Öhrn, Moderaterna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.