Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna få kompensation genom en fond. En fond som byggs upp av en avgift i relation till produktion.
Det framgår av en studie vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Ett sådant avgifts- och fondsystem kan stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Enligt forskarna vid SLU skulle det kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås utan att statens kostnader för naturskydd ökar.
Riksdagen har bland sina miljökvalitetsmål ett som handlar om "levande skogar". Men dagens styrmedel och skogssektorns egna målsättningar har inte räckt till för att uppfylla målet.
Större perspektiv
Ett steg framåt skulle kunna vara en skogslagstiftning som har ett ”helikopterperspektiv”. Då skulle hela skogslandskapets förutsättningar tas i beaktande i stället för det fokus på enskilda skogsfastigheter och bestånd som gäller idag.
Den slutsatsen drar ett forskarlag från SLU, Uppsala universitet och Bern University of Applied Sciences.
Kostnaderna för avsättningar till naturvård visade sig variera mellan landskapen. En följd av detta är att ett avgifts- och fondsystem kan vara självfinansierat på vissa ställen i landet, men inte i alla områden. Detta innebär i sin tur att samhället kan behöva bidra med skattemedel.
Fördela kostnader
– Det behöver inte vara negativt att samhället får vara med att betala för skyddsvärd skog, då kostnaderna för bevarandet av skog i så fall fördelas mellan skogsägare och samhället i en form av kollektivt ansvar, menar Göran Bostedt, forskare vid SLU.