Tankar inför helgen: Domsöndag med löfte

Familj
PUBLICERAD:
Ingemar L Scott, pensionerad präst Dals-Ed.
Idag är det fredagen före Domsöndagen. Vi ser fram mot en söndag många vill hoppa över. Adventsfirandet och julskyltningen kommer allt tidigare. Domedagen och domedagspredikningar har en negativ klang i vårt samhälle. Själv känner jag mig hedrad av att få förmånen att skriva betraktelsen för kyrkoårets sista söndag.

- Episteltexten från 2 Petrus 3:8-13. Löfte

Här framställs Jesu återkomst och medföljande dom som ett löfte. I Gamla testamentet ser vi att domen ses som något positivt. Ett kuvat folk får hjälp av Guds ingripande. Löftet om en segrande Messias är mer tydligt än löftet om en lidande Messias. Jesus delade i sin predikan i Nasaret på det. Han proklamerade "ett nådens år från Herren". Det andra löftet från Jesaja 61 "en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla sörjande, att ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovsångsdräkt i stället för en modfälld ande" skulle istället först infrias, när han skulle komma tillbaka.

I urkyrkan bad man: "Vår Herre kom" (arameiska Marana tha). I Uppenbarelseboken (6:10 andra halvan) hörs ropet från kristna som blivit dödade: "Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?" En kyrka som fått för mycket världslig makt kan inte med kärlek be så. Då kommer domen bara att bli ett sätt att ytterligare klubba ner motståndare. Ser vi däremot det internationella perspektivet där 80 procent av de som förföljs för sin tros skull är kristna (enligt Open Doors tillförlitliga statistik) kan Jesu återkomst ses som en efterlängtad vändpunkt. När katolska kyrkan kallar denna dag för Kristus Konungens dag, har de fått fram ett viktigt perspektiv på dagen, då vi talar om Kristi återkomst.

Men att sluta här vore alltför vinklat. Vi tar vara på två citat till från texten.

- Han vill "inte att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig".

Domarna i idrott gör sitt jobb och för det mesta men inte alltid blir domsluten riktiga. Domar i vårdnadsärenden, i arbets- och migrationsdomstolar kan bli rätta, men alltför ofta får den som är bra på att prata för sig och/eller har kontakter orättvisa fördelar. Så skönt för de förfördelade att det finns en slutlig dom som är helt rättvis, men samtidigt så hemskt för den som orättvist segrat att det finns en slutlig rättvis dom.

Här kommer den andra sidan av Domsöndagens ärende fram. Den får inte förtigas, men måste komma fram i människokärlek och självrannsakan för att inte komma i vanrykte. Domen som Gud tänkt ska drabba djävulen som gjort uppror mot honom drabbar också människor som envisas med att stå på hans sida. Den goda dagen blir inte god om du står på fel sida. Här har vi alla utom Jesus misslyckats med att leva upp till Guds goda standard. Lösningen är att Jesu rättfärdighet räknas oss till godo, när vi tar vara på detta glada budskap. Det sker oberoende av hur mycket vi skulle kunna dömas för. Mottagandet av detta erbjudande förhandlar oss inifrån.

Tiden före domedagen innebär en möjlighet att ta emot Jesus, leva med Honom, låta sig förvandlas av Honom och sprida budskapet om den härliga möjligheten till räddning vidare till andra. Gör vi det kan vi i förvissning om den slutliga rättvisan visa kärlek mot de som kommer med kärlekslösa och felaktiga domar mot oss.

– "Hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst."

Alla försök att räkna ut dagen för Jesu återkomst har slagit fel.  Här finns lite flextid. Ju fler som får höra det glada budskapet om vad Jesus gjort, desto snabbare kommer Han tillbaka. Å om denna helg kunde hjälpa fler av denna tidnings läsare fram till detta.

Ingemar L Scott

Pensionerad präst Dals-Ed

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.