Hoppa till huvudinnehållet

Unika växter från Dalsland flyttar till Naturhistoriska

Publicerad:
Kerstin Ljungqvist tillsammans med Marcus Arnerup i samband med överlämnandet av de gamla herbarierna.
Kerstin Ljungqvist tillsammans med Marcus Arnerup i samband med överlämnandet av de gamla herbarierna.

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är Sveriges största museum. Här finns över tio miljoner föremål – växter, djur, fossiler och mineraler. En del av Carl von Linnés samlingar finns här och donationer gör att samlingarna hela tiden utökas.

I det allra heligaste, bakom en dörr märkt ”Omistliga samlingar” förvaras dyrgriparna i nästan ständigt mörker för att inte förstöras. Ett exempel är en pungvarg, ett numera utdött djur släkt med känguru och inte varg. Den kom från London Zoo för cirka 140 år sedan och har legat i sprit sedan dess.

Gamla herbarier är ofta behandlade med kvicksilver och DDT som skydd mot skadeinsekter.  På museet bär man skyddskläder och tar regelbundna blodprov för att kolla att man inte fått för höga halter kvicksilver i blodet. När växtsamlingen kommer till museet ligger den i frysen minst en vecka för att ta död på ev. småkryp.
Gamla herbarier är ofta behandlade med kvicksilver och DDT som skydd mot skadeinsekter.  På museet bär man skyddskläder och tar regelbundna blodprov för att kolla att man inte fått för höga halter kvicksilver i blodet. När växtsamlingen kommer till museet ligger den i frysen minst en vecka för att ta död på ev. småkryp.

Bevaras säkert

Nu utökas alltså samlingarna med växter från Dalsland som hittills varit blygsamt representerat på museet. Biologen Marcus Arnerup, verksam på enheten Botanik på Naturhistoriska museet, har under sina resor till sin mor i Dalsland självfallet besökt Dals Rostock och Örtagården med sin familj. Även Annika, Marcus fru, arbetar och forskar på museet. Botaniker emellan så har det varit självklart att ”prata växter” med Kerstin Ljungqvist, konstnär, botaniker och författare av praktverket ”Nyttans växter”. Nu har detta resulterat i att museet tar över ansvaret för samlingen av dalsländska växter så att den säkert bevaras för eftervärlden.

Av de cirka 2 800 växterna är ca en fjärdedel insamlade i Dalsland, resterande bytte Henriksson till sig.
Av de cirka 2 800 växterna är ca en fjärdedel insamlade i Dalsland, resterande bytte Henriksson till sig.

Stor auktoritet

Mannen bakom den stora samlingen är Johannes Henriksson (1853-1935). På sin tid var han en av landets auktoriteter på medicinalväxter förutom att han drev privatskolor bland annat i Bengtsfors. Rektor Henriksson tyckte det var onödigt att importera och började odla egna växter, han propagerade också för att folk skulle samla in vilda medicinalväxter.

Av de cirka 2 800 växterna är ca en fjärdedel insamlade i Dalsland, resterande bytte Henriksson till sig.
Av de cirka 2 800 växterna är ca en fjärdedel insamlade i Dalsland, resterande bytte Henriksson till sig.

Artikeltaggar

BengtsforsCarl von LinnéDalslandDjur och naturKerstin LjungqvistNaturhistoriska riksmuseetNyheterStockholm

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.