Hoppa till huvudinnehållet

Nils Eliassons spännande arv har hittat hem till Nössemark

Publicerad:
Keith Eliasson på plats i augusti då donationen av Nils Eliassons material till Nössemarks hembygdsförening ägde rum. Materialet mottogs tacksamt av Hembygdsföreningens ordförande Jan-Gunnar Eliasson med övriga medlemmar och intresserade av den kära hembygden. Från vänster ses Birgitta Andreasson, Jan-Gunnar Eliasson, Britt-Marie Svaröd, Keith Eliasson, Roger Henriksson och Inger Hansson. Sittande Aina Nyqvist.
Keith Eliasson på plats i augusti då donationen av Nils Eliassons material till Nössemarks hembygdsförening ägde rum. Materialet mottogs tacksamt av Hembygdsföreningens ordförande Jan-Gunnar Eliasson med övriga medlemmar och intresserade av den kära hembygden. Från vänster ses Birgitta Andreasson, Jan-Gunnar Eliasson, Britt-Marie Svaröd, Keith Eliasson, Roger Henriksson och Inger Hansson. Sittande Aina Nyqvist.

Nössemarksprofilen Nils Eliasson, som bland annat fick Dalslandsmedaljen 1980, gjorde en stor kulturinsats för sin hembygd med grund i släktforskning. Hans son Keith Eliason kunde nyligen besöka Nössemark och återbörda sin fars arvegods till hembygdsföreningen.

Nils Eliasson tilldelades Dalslandsmedaljen 1980 efter decennier av träget kulturellt arbete för sin kära hembygd Nössemark. Hans intresse för släktforskning började egentligen vid Landsarkivet i Göteborg då han eftersökte den egna släktens öden på Lövudden.

Bok på dialekt

Boken Nössemarks sockenarkiv utkom i en första del på Nössemarksdialekt 1955 och försågs med en ordlista på 3 000 ord.

Nils Eliasson med Dalslandsmedaljen som han tilldelades 1980.
Nils Eliasson med Dalslandsmedaljen som han tilldelades 1980.

– Avsikten var en mer omfattande separat ordlista, men de knappa ekonomiska resurserna räckte ej till. Hela Nils forskning och publikation skedde vid den tiden helt med egna medel, berättar Keith Eliasson.

Familjen Eliasson på en historisk bild tagen på Lövudden med 11 barn.
Familjen Eliasson på en historisk bild tagen på Lövudden med 11 barn.

Del 2 och 3 av sockenarkivet 1961 gavs därför ut på eget förlag. Mycken energi och tid lades på studier och kopierat material från Kungliga biblioteket och Nordiska muséet och under senare år även efter kontakter med svenskbygder i USA.

Nössemarksspelet

Många artiklar och dikter i olika skrifter i Dalsland vittnar om ett aldrig sinande intresse för hembygden. Efter pensioneringen samlade Nils tidigare material, som ledde till den omtyckta Vallmokrönikan.

Gamla sågen 1930. Nils Eliasson rodde över sjön var dag och jobbade där som tonåring.
Gamla sågen 1930. Nils Eliasson rodde över sjön var dag och jobbade där som tonåring.

– Den omvandlades senare till Nössemarksspelet av Anna Hemdal, som med hjälp av Nils ordlista översatte innehållet i Vallmokrönikan till lokalmålet, säger Keith Eliasson.

Spelet har hittills framförts vid två tillfällen av amatörer från hembygdsföreningen med stor framgång. Det sista Nils själv skrev på mål var ”Göbbelönsen”, en dikt i Häradsbladet 1988.

Hedersledamot

Nils invaldes som hedersledamot i Hembygdsföreningen 1979 och en av hans hembygdsdikter lästes vid föreningens första officiella sammankomst samma år. En annan specialskriven dikt lästes vid invigningen av den kvinnliga Nössemarksdräkten 28 maj 1981. Nössemarksboken 1983 innehåller betydande bidrag av Nils. Dels en artikel om gamla kyrkor, dels om Ingereguten – Nössemarks egen tidning, som blev landets andra regelbundet utkommande tidning efter Aftonbladet.

Överlämnande

Nils Eliassons son Keith har nu besökt Nössemarks hembygdsförening och överlämnat sin fars arvegods med originalmanuskript, ordlistor och forskningsdata. Hans önskan var att det omfattande materialet kanske skulle kunna underlätta för eventuell fortsatt forskning i en bygd med så stark och mycket livaktig kärlek till hembygden.

Lövudden med släktträd som Nils Eliasson planterade som tonåring.
Lövudden med släktträd som Nils Eliasson planterade som tonåring.

– I Nils lådor finns förstås en hel del av andras material som gett honom stöd och inspiration. Bland originalmanuskripten finns Nils till stor del opublicerade diktsamling ”Sidonias sånger ”. Slutligen en icke utgiven fortsättning av Vallmokrönikan, ”Sara Wärn” som en fortsatt berättelse om nössemarkingars liv i USA efter utvandringen, berättar Keith Eliasson och tillägger att det finns planer på en utgivning av en begränsad upplaga av detta verk.

Artikeltaggar

AftonbladetDalslandGöteborgKungliga BiblioteketNils EliassonNöje/KulturNordiska museetNössemarkNyheter

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.