Igår fick vi rektorer till oss, i en artikel i Dalslänningen, vad en extern konsultfirma kommit fram till i deras genomlysning av Barn- och utbildningsnämndens ekonomi. Kommunalrådet Tobias Bernhardsson uttalar sig i samma artikel. Vi citerar:
“En mer effektiv fördelning av klasserna hade minskat personalkostnaderna, enligt rapporten. Man tar Högsäters skola som exempel. Där finns sju klasser med 11-17 elever i varje. Om man slår ihop den till fyra klasser med 23-29 elever istället kan man spara mycket pengar.”
Man kan fundera över hur det skulle fungera, då det inte ens finns ändamålsenliga lokaler i Högsäter skola som rymmer ett så stort antal elever, om man ska följa Arbetsmiljöverkets rekommendationer.
“Det finns tydliga indikationer att vi ligger högt i kostnadsläge med jämförbara kommuner, det är en bild vi också haft.”
Det skulle vara intressant att veta vilka kommuner de jämfört med, och också om de har det stora antalet enheter denna kommun har på antal invånare och antal elever.
“Vi har fått till oss att det finns bristande kontroll och processer i verksamheterna som man behöver få ordning på. Det har varit stor omsättning på chefer som inte tagit sig tiden att skapa ordning. Det är den stora anledningen, säger Tobias Bernhardsson.” Det är alltså vi chefer som “inte tagit sig tiden att skapa ordning”. Har han ställt sig frågan vilka förutsättningar tjänstemän har i hans kommun och hur strukturen i styrkedjan fungerar. Hur samverkar tjänstemän och politik?
Förra våren, alltså 2020, fick förvaltningen i uppdrag att utreda vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att Barn- och utbildning skulle kunna minska utgifterna. Som sig bör lades flera förslag fram men dessa ratades. I princip samma förslag som har förts fram flera år tillbaka men inte uppskattats av politiken.
Minska antalet skolor
Det handlade förra våren om att lägga ner icke lagstadgad verksamhet som öppna förskolan och musikskolan, och det handlade om att minska antalet enheter i kommunen. I Färgelanda finns ju tre kommunala F-6-skolor och två friskolor F-6. I en kommun med ca 6500 invånare. Det kostar pengar att bekosta så många enheter, eleverna i ytterskolorna kostar naturligtvis mer då klasserna är små.
Större enheter behövs för att få ekonomi i en skola. Det finns också samordningsvinster att göra för att ytterligare höja kvaliteten på undervisningen, om ämneslärare kan jobba och utvecklas kollegialt, om elevhälsan kan samordna sitt arbete osv. Varje gång några elever väljer en av friskolorna ska pengen följa med eleven, men det minskar ju inte utgifterna i den kommunala skolan, där behövs ju fortsatt finnas samma personal. Men det här är ju ett val man gjort, att ha ett stort antal enheter i en liten kommun. Då får man ta höjd för det i budget.
När det gäller köpt verksamhet, som t ex gymnasieplatser, så har det skett en felbudgetering. Det ska nu kompenseras för genom att varsla personal. I kommunen söker många av våra ungdomar ganska dyra gymnasieplatser, yrkesprogram som naturbruk eller fordonsprogrammet, vilket inte är konstigt alls och det är elevernas fulla rätt. Så ser det ut. Då får man ta höjd för det i budget.
Ny organisation
Den budgetram vi fått till oss, och som vi nu varit tvungna att lägga en ny organisation utifrån då prognosen för 2021 ser illa ut, är inte rimlig. Vi hade redan tidigare gjort besparingar inför läsåret 2021-22. Kravet efter prognosen innebär att vi kommer att minska vår personal ytterligare, både legitimerade lärare (i lärarbristens Sverige) och annan lika viktig skolpersonal. Och detta uppdrag kom i maj månad. Att snickra ihop en ny tjänsteplanering utifrån kraftigt beskurna förutsättningar, och dessutom efter ett år då alla slitit mer än vanligt då Färgelanda skolor drabbats hårt av vår pandemi, är under all kritik. Vi har många elever i behov av anpassningar och särskilt stöd, vi har en skollag vi måste följa och dessutom en arbetsmiljölag. Då får man ta höjd för det i budget.
Och vill man inte ta de förslag som förvaltningen lämnat för att långsiktigt minska kostnaderna, då kanske man får fundera över intäktssidan?
Politiken säger sig vara oroliga för resultaten, som för övrigt ligger precis där de ska om man tittar i Salsa, Skolverkets mätinstrument där man ser på resultat utifrån elevernas förutsättningar. Tror man att det här kommer att öka resultaten, att kraftigt minska personalen?
Det är en ekvation som inte går ihop, man kan inte både ha kakan och äta den. Vi gick mot skolavslutning, med orolig personal, oroliga elever och oroliga vårdnadshavare. Höstterminen har just startat och våra farhågor har besannats, och vi har mer att vänta. Att vara rektor i Färgelanda just nu innebär att vi vet att man inte kommer att kunna följa de lagar vi är satta att följa, att förskola och skola kommer att tappa värdefull personal och att de stora förlorarna är barn och ungdomar i Färgelanda.
”Ont i magen”
Här finns citat ur en artikel angående byskolor och kostnader från Dagens samhälle, samt länk: “I Rättvik är byskolor mer än bara skolor. De är dna. Men grundskolan är samtidigt jämförelsevis dyr. Kostnaderna ligger 10 procent över utjämningssystemets referenskostnad, och det betyder stora pengar då grundskolan är en betydande kostnadspost.
Det blir också allt besvärligare att hitta behöriga lärare i alla ämnen till de små skolorna, har förvaltningen påpekat. Joanna Stridh medger att de små skolorna är sårbara men ser inga skäl att lägga ned skolor. Kommunerna med för många skolor – hela listan | Dagens Samhälle (tt.se)
Vi avslutar med ett citat från en medarbetare som ganska tydligt summerade situationen före sommarledigheten: “Det finns de som säger att de har ont i magen för att de är rädda att förlora sitt arbete, jag har ont i magen för att jag ska vara kvar”.
Rektorer i Färgelanda
Maria Olsson
Veronica Corell
Fredrik Höggärde
Christina Nilsson
Wiveca Doyle