Ett externt konsultföretag har gjort en grundlig analys av utbildningsnämndens ekonomi i Färgelanda kommun och har kommit fram till en del tydliga slutsatser. Kommunen har för höga kostnader per elev samtidigt som man har relativt få antal elever per lärare.
– Det finns tydliga indikationer på att vi ligger högt i kostnadsläge, säger kommunstyrelsens ordförande, Tobias Bernhardsson (C).
Företaget Ensolution har, på uppdrag av Färgelanda kommun, färdigställt den första av två delar i en genomlysning av utbildningsnämndens ekonomi. Rapporten, som Dalslänningen tagit del av, visar en del tydliga slutsatser.
Utbildningsnämnden i Färgelanda kommun lägger för mycket pengar på personal i relation till antalet elever som går på skolorna, främst inom förskolan och grundskola årskurs 1–9. I fjol gick drygt 188 miljoner kronor till undervisning, knappt 15 miljoner över budgeten.
– Vi beslutade i maj att vi skyndsamt ville få igång en genomlysning som stöd för det arbete som pågår med att få en budget i balans. Vi har länge behövt få en extern part att gå igenom hur skolan situation ser ut, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Bernhardsson (C).
Den första kvartsrapporten visar att man inte fått bukt med problemet än på långa vägar. Prognosen visar ett negativt resultat med 11,1 miljoner inom utbildningsnämnden.
Grundskolan och fritids värst
I första hand är det inom förskolan, grundskolan och fritids som läcker pengar. Förskolan kostade drygt 43,2 miljoner förra året, nästa tre miljoner över budgeten. Kostnaden per elev ligger bland de 25 högsta i landet, men ligger i botten vad gäller barn per lärare. Jämfört med sex jämförbara kommuner i landet har Färgelanda den tredje högsta kostnadsavvikelsen.
Men det är grundskolan och fritids som är den stora boven i sammanhanget. Grundskolan och fritids kostade tillsammans 95,6 miljoner förra året, cirka 30 miljoner över budget. Kostnaden per elev är bland de 25 högsta i landet, men vad gäller antal barn per lärare ligger man i botten.
Jämfört med liknande kommuner har fritids den högsta kostnadsavvikelsen i hela landet, 76,3 procent högre än förväntat medan grundskolan har den tolfte högsta avvikelsen.
Värt att nämna är att grundskolan lade minst pengar på lärverktyg i hela landet under 2020. 142 kronor per elev, medan snittet låg på 4 500.
Trots det visar rapporten på att undervisningskostnaden per elev är för hög i kommunen. Personalkostnaden är högre än övriga jämförbara kommuner, dels utifrån små klasser, små skolor och för hög bemanning i förhållande till elevantal.
20 000 kronors skillnad
I rapporten finns ett räkneexempel. En lärartjänst fördelat på 25 elever istället för 14 skiljer 20 000 kronor per elev.
En mer effektiv fördelning av klasserna hade minskat personalkostnaderna, enligt rapporten. Man tar Högsäter skola som exempel. Där finns sju klasser med elva till 17 elever i varje. Om man slår ihop dem till fyra klasser med 23-29 elever istället, kan man spara mycket pengar.
– Det finns tydliga indikationer på att vi ligger högt i kostnadsläge med jämförbara kommuner, det är en bild som vi också har haft. Vi har fått till oss att det finns bristande kontroll och processer i verksamheterna som man behöver få ordning på. Det har varit stor omsättning på chefer som inte tagit sig tiden att skapa ordning. Det är den stora anledningen, säger Tobias Bernhardsson.