Närmare en tredjedel av alla som har omkommit i drunkningsolyckor i vattendrag, sjöar, hav eller pooler de senaste åren har haft alkohol i blodet.
En stor majoritet av dem som mister livet är män.
Knappt 600 personer omkom till följd av drunkningsolyckor i Sverige under åren 2015–2020, visar nya siffror från Rättsmedicinalverket. I 32 procent av fallen förekom alkohol i blodet enligt myndighetens rättskemiska analyser. I 20 procent av fallen var alkoholhalten över 2 promille.
Statistiken visar personer som omkommit till följd av drunkningsolyckor i vattendrag, sjö, hav eller pool.
Dubbel fara
När alkoholhalten stiger ökar faran för ett mer riskfyllt beteende. Och faran blir ofta större när den kombineras med aktiviteter kring vatten.
I första ledet kan det handla om att många med alkohol i kroppen kör extra fort med båt eller inte har flytväst på sig, eller att de bedömer att de klarar av en mer riskfylld simning än de skulle tro om de var nyktra, säger Carl Söderberg, rättsläkare och forskare inom rättskemi vid Rättsmedicinalverket.
– När de sedan väl är i vattnet gör alkohol att det är svårare att reda ut situationen. Man har försämrad koordination, sämre balans och sämre förmåga att ta sig ur situationen man har hamnat i, så det är ett dubbelt problem. Det är lättare att hamna i vattnet och svårare att ta sig ur när man väl är där, säger han.
Sjölivet symboliserar en frihet för många, och det är svårt för Kustbevakningen och polisen att verka och synas på stora delar av de enorma vattenytorna i Sverige.
– Men det innebär ju inte att man ska kunna få dricka alkohol och köra båt. Man utsätter ju både sig själv och andra för fara, säger Lars Samuelsson, operativ chef vid Sjöräddningssällskapet.
Men han poängterar att alla får samma hjälp, oavsett om alkohol har varit inblandat i en olycka eller inte.
– - Vi behöver förhålla oss på det sättet att vi inte bryr oss i sak om de är påverkade av alkohol eller inte, däremot tycker vi naturligtvis inte att det är okej.
80 procent män
I 65 procent av dödsfallen konstaterades minst ett läkemedel eller en drog. Men ett läkemedel i sig behöver inte ha ökat risken för att olyckan skulle inträffa, utan snarare den sjukdom som legat bakom.
– När det handlar om alkoholrisken så finns det en direkt koppling mellan alkoholintag och själva olyckstillbudet, men det behöver ju inte vara samma raka koppling till exempelvis hjärtmedicin. Då kan det i stället vara anledningen till att man har hjärtmedicin som är problemet, säger Carl Söderberg vid Rättsmedicinalverket.
I över över 80 procent av fallen är det män eller pojkar som omkommer i drunkningsolyckor, de flesta i ålderskategorin 55–74 år.
Under den sexårsperiod som omfattas av genomgången var det allra flest som drunknade 2018, 130 personer, vilket kan ha koppling till att det var väldigt varmt den sommaren.
Källa: Rättsmedicinalverket
Kristin Groth/TT