Insändarsvar: Bärighet och framkomlighet är viktigt

Insändare
PUBLICERAD:
Behovet av bärighetsåtgärder utgår från vad som behöver göras för att säkra framkomligheten året runt för trafik, konstateras i insändaren. Bilden visar Uleviksvägen från Ödskölt.
Foto: Tommy Löfgren

Svar. Replik till Hans-Åke Anderssons insändare i Dalslänningen den 11 maj.

Jag ska göra mitt bästa för att besvara dina frågor, Hans-Åke Andersson, i din insändare i Dalslänningen den 11 maj.

På frågan om jag kört den aktuella vägsträckan som diskuteras en regnig dag, så måste jag tyvärr svara att det har jag inte gjort på länge. Däremot har jag kört på många andra vägar i Dalsland, både grus-och asfaltsvägar. En del av dessa har varit undermåliga och andra har varit i bättre form. Mycket av detta beror ju på tjällossning och bristande underhåll.

Mitt engagemang för Dalsland är stort precis som det är för hela Fyrbodal som är den valkrets som jag representerar. Jag och mina två riksdagskollegor från socialdemokraterna jobbar ständigt med att lyfta fram vikten av att hela landet ska leva. Jag och kollegorna skrev en motion i höstas ”Arbete och boende längs västkusten och i Dalsland” 2020/21:2053, den finns att läsa på riksdagen.se. I den motionen beskriver vi bland annat vikten av att upprätthålla god vägstandard på de mindre vägarna mm.

Paula Holmqvist (S), riksdagsledamot från Dals-Ed.
Foto: Tommy Löfgren

I regeringens proposition ”Framtidens infrastruktur – Hållbara investeringar i hela Sverige” beskriver regeringen att förutsättningarna för landsbygdernas vägar är delvis annorlunda än för vägarna i storstäderna, och andra mer tätbefolkade områden. Antalet människor och företag per vägkilometer är förhållandevis lågt. En stor del av vägnätet i landsbygden är de enskilda vägarna. Många människor börjar eller slutar sin dagliga resa till jobb och utbildning via en enskild väg. De spelar en stor och viktig roll i vägtransportnätet och utgör kapillärer som ansluter mot de större statliga vägarna.

Regeringen anser att anslagna medel till bidrag för drift av enskild väg utgör en viktig förutsättning för att tillgodose transportbehov för fast boende, näringsliv och för det rörliga friluftslivet, vilket också Riksförbundet Enskilda Vägar och Lantbrukarnas Riksförbund lyfter fram.

Behovet av bärighetsåtgärder utgår från vad som behöver göras för att säkra framkomligheten året runt för trafik. Verksamheten omfattar tjälsäkring och riskreducerande åtgärder där Trafikverket bedömer att klimatförändringarna kommer att bidra till ett växande behov i framtiden, framför allt beroende på ökad frekvens av extrem nederbörd, kortare perioder med tjäle och mer frekventa tjällossningar. Ytterligare behov för bärighet är kopplat till att upplåta det nuvarande BK1-vägnätet för den högre bärighetsklassen BK4 vilket är något som framhålls av Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsindustrierna.

I propositionen föreslår regeringen att av den ekonomiska ramen ska 197 miljarder kronor användas till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar

Efter riksdagens beslut med anledning av denna proposition avser regeringen att uppdra åt Trafikverket att genomföra ett fortsatt utrednings- och prioriteringsarbete.

Till sist vill jag svara på frågan angående vilken hastighet jag haft på den aktuella vägsträckan. Då jag inte åkt den på ett tag så kan jag inte svara på det. Men, jag anpassar alltid min hastighet utifrån vägens beskaffenhet, vilket det är en grusväg med hålor eller på motorväg med begränsad framkomlighet. Det är mitt ansvar som trafikant. Bara för att jag får köra i en viss hastighet så kanske det inte lämpligt beroende på väder och vind. Jag kan ta ett exempel där den tillåtna hastigheten var 70 km/tim och plötsligt dök det upp en rondell, men bara för att jag fick köra i 70 km/tim så var ju inte det möjligt. Inte enligt mig i alla fall. Vi har alla ett ansvar. Bara för att man får betyder det ju inte att man måste.

Paula Holmqvist (S)

Riksdagsledamot från Dals-Ed, Fyrbodal

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.