Hoppa till huvudinnehållet

Efter plastskatten – nu köper vi färre påsar

Publicerad:
En skylt på ICA meddelar om den nya skatten på plastkassar i maj 2020. En plastkasse kostar numera 6,25 kronor.
En skylt på ICA meddelar om den nya skatten på plastkassar i maj 2020. En plastkasse kostar numera 6,25 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Plastpåseskatten har gett effekt. I fjol minskade svenskarnas förbrukning av plastkassar kraftigt jämfört med året innan, enligt Naturvårdsverket.

Ett drygt år har gått sedan priset på de plastpåsar vi bär hem mat i höjdes dramatiskt. Och påsskatten har fått önskat resultat – tack vare de dyrare påsarna har försäljningen minskat drastiskt, uppger Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Under fjolåret förbrukade svenskarna 55 kassar per person, en minskning på 26 procent jämfört med 2019. Senast år 2025 vill EU att förbrukningen har gått ner till 40 stycken per person – ett mål som enligt Naturvårdsverket är inom räckhåll, men som kräver att vi fortsätter köpa färre påsar.

Även förbrukningen av tunna plastpåsar, den typ som i matbutiker ofta används till exempelvis frukt, minskar. Detsamma gäller tjockare plastpåsar av typen som kan fås i klädaffärer.

Plastbärkassar bidrar till nedskräpning och därmed även till spridningen av mikroplaster i naturen när påsarna med tiden bryts ner. Hur stor miljöpåverkan just plastkassarna har jämfört med andra material är dock omdebatterat. Enligt Naturvårdsverket är det svårt att beräkna vilket material som ger minst miljöpåverkan eftersom det beror på flera olika faktorer, däribland vilket land kassarna tillverkas i och vilka råvaror och energikällor som används vid tillverkningen.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Tips för minskad användning

Att återanvända bärkassar bidrar – oavsett material – till en mer hållbar och resurseffektiv användning som tär mindre på jordens resurser. Tygkassar kräver exempelvis mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar, men de kan också användas betydligt fler gånger.

Om du använder plastkassar att slänga sopor i, använd då hellre den tunnare sortens soppåsar som köps på rulle i butik. De kräver inte lika mycket energi vid tillverkning som tjockare plastpåsar och ger dessutom mindre avfall eftersom de är tunnare.

Mikroplasterna som uppstår när påsarna bryts ner kan finnas kvar i natur, hav och sjöar i hundratals år. Inte heller biobaserad, nedbrytbar eller komposterbar plast får slängas i naturen. Dessutom skadas många fåglar och däggdjur efter att ha fastnat i plast eller ätit plast i haven.

Komposterbara påsar som används till kompost eller hundbajs är dock inte lika svåra för naturen att bryta ned, men ska hur som helst aldrig kastas i naturen.

Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen

Artikeltaggar

EUMiljöNaturvårdsverketSverige

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.