Insändarsvar: Tror (S) att det finns genvägar?

Svar till Stein Begby och Lena Grönlund. Kommunekonomi är inte alltid så lätt, det är Lenas och Steins inlägg i fredagens Dalslänningen ett tydligt uttryck för när de ger sig på uppgiften att beskriva kommunens bokslut för 2020.

Så här ligger det till: För första gången på flera år gick kommunens ekonomi ihop. Resultatet av den nya majoritetens första budget blev 7,5 miljoner kronor. Ett litet och egentligen otillräckligt överskott för en kommun som vill vara attraktiv både som boendeort och som arbetsgivare. Och som vill kunna utvecklas och investera för framtiden.

Till resultatet kan också adderas 11,7 mkr i olika former av statsbidrag hänförliga till Coronapandemin. Sammantaget fick vi med anledning av pandemin 31,1 mkr i form av ersättning för extra kostnader, extra generella statsbidrag, sänkta arbetsgivaravgifter och ersättning för sjuklönekostnader. Det som vi inte förbrukade under året, 11,7 mkr, förs över i ny räkning och läggs till kommunens kapital.

Lena och Stein skriver att vi borde förbrukat de pengarna omgående under året. Den som så vill kan ju så tycka, men jag kan inte påstå att det är särskilt ansvarsfullt. Snarare påminner det om hur ”pengar bränner i fickorna” och försvinner snabbt istället för att användas för angelägna kommande behov. Sådana behov ser vi nu under 2021 när de extra statsbidragen så här långt lyser med sin frånvaro.

På samma sätt som det nya styret här i Bengtsfors tänker, så resonerar man nu i de flesta kommuner som kan se hur stora överskott uppstod under 2020 tack vare de statliga bidragen.

Under 2020 redovisar kommunen på papperet också ett överskott på 57,3 mkr på grund av att de kommunägda bolagen omstruktureras. Kommunen (i vilka bolagen ingår) tillförs inte en enda krona men bokföringsmanövern gör att tillgångar blir synliga i redovisningen. Kapitalet växer inte genom transaktionerna. Den fördel som uppnås är att handlingsutrymmet blir något större när resultatutjämningsreserven ökas. Kommunens kapital (alltså hela den kommunala verksamheten) stärks inte varken av den del som förs över till resultatutjämningsreserven eller förs över i ny räkning.

Trots att jag förklarat att det statliga bidraget till äldreomsorgen på 5,5 mkr används inom äldreomsorgen som en del av de 174 mkr som verksamheten kostar så menar Lena och Stein att de ”inte sett minsta antydan till hur de används”. Låt mig göra ett nytt försök; om inte de 5,5 mkr kommit så hade vi haft ytterligare ett sparbeting inom äldreomsorgen på just det beloppet.

Slutligen; gamla mönster känns igen. (S) har tydligen fortfarande inte förstått vad ”god ekonomisk hushållning” innebär. Det finns inga genvägar till bättre ekonomi. För oss i den nya majoriteten är det viktigt att lyfta blicken, att se hur man bäst hushållar med resurserna. Kan vi dessutom ha någon liten resurs ”på kistbotten” så ökar förutsättningarna för en positiv långsiktig utveckling av vår kommun.

Stig Bertilsson (M)