Dalslänningen kunde inte få nog av åsnor när vi hälsade på shetlandsponnyn Pärlan och åsnan Fabian i Åmåls djurpark för ett par veckor sedan.
Vi var helt enkelt tvungna att leta reda på den charmige Fabians tidigare ägare, Charlotte Steen, som dessutom smider planer för turridningar på åsnor framöver.
På sin gård i Laxarby bor 25-åriga Charlotte Steen tillsammans med maken Jesper, två hästar, schäferblandningen Gibbs och en katt.
Och tre åsnor.
– Den yngsta är Julia, som blir tre år till sommaren. Hennes syster Catalina blir snart fyra, och så har vi pappa Folke, säger Charlotte Steen.
Folke är en berest herre. Han kommer ursprungligen från Spanien, och är liksom sina döttrar av rasen katalansk åsna.
– Han är tolv år gammal och kastrerades i samma veva som jag sålde systrarnas mamma.
Föder upp åsnor
Det är inte alltid man stöter på ett gäng åsnor i Sverige, men Charlotte Steen vittnar om att åsnor blir allt populärare och populärare.
– Som ung red jag alltid stora hästar på ridskola och min farfar ville gärna köpa en ponny till mig, men ponnyer är ju så busiga och slänger gärna av en. En dag fick jag syn på Fabian på annons i en hästtidning. Det fick bli Fabian. Nu trivs han så himla bra med sin Pärlan på Åmåls djurpark, säger Charlotte Steen.
30-åriga ponnyn Pärlan från Ed lever livet i ÅmålSedan Fabian vann Charlotte Steens hjärta har hon fastnat för åsnor. Nu har hon alltså fött upp systrarna Julia och Catalina.
För tillfället är Catalina i brunst, och de andra djuren på gården har fullt sjå att hänga med i damens humörsvängningar. Det hindrar däremot inte Julia från att vilja krama allt hon ser.
– Julia blev buren som fölunge. Det var hur mysigt som helst, men vi ångrar det lite i dag. Hon tror nämligen att hon är lika liten fortfarande, och helst skulle hon vilja gosa hela dagen. Hon sätter upp framhoven och vill att man håller i det, det är liksom kramar för henne, säger Charlotte Steen samtidigt som hon har Julias huvud hängandes mot axeln.
Rids in
Vanligtvis går åsnorna på lösdrift och njuter av livets goda tillsammans med ardennerhästen Teddy och varmblodiga travaren Långben.
Men sedan en tid tillbaka har åsnorna fått ännu en ärofylld uppgift – inridning.
Uppdraget att vänja åsnorna vid utrustning, ryttare på ryggen och slutligen bygga muskler och kondition gör Charlotte Steen tillsammans med medryttarna Tone Lindström och Isabelle Smedberg.
– Jag var länge engagerad i Arvikas ridklubb innan jag flyttade till Bengtsfors. Jag ser det här som en rolig möjlighet att ta upp ridningen igen, säger Tone Lindström.
Isabelle Smedberg har jobbat flera säsonger som turridningsguide på Dalslands Aktiviteter.
– Jag gick naturbruksgymnasium med inriktning hästar och jobbat i stora stall innan. Det passar mig perfekt att vara medryttare nu, säger hon.
Dressyr och hoppning
Åsnorna vänjs in med all utrustning som hör hästar till – träns, sadel, svanskåpa, benskydd och dylikt.
– Passande sadlar är lite svåra att hitta. Åsnor har en högre ryggrad än hästar, så det gäller att sadeln inte ligger och trycker på. Just nu har jag islandssadlar som passar, men jag är sugen på att köpa specialbyggda åsnesadlar från en tillverkare i Österrike, säger Charlotte Steen.
Som inbiten hästtjej måste jag ju fråga, hur skiljer det sig att rida en åsna jämfört med en häst?
– Man kan rida dressyr och hoppa med en åsna precis som en häst, och Svenska Åsneföreningen brukar anordna tävlingar. Men åsnor är lite lugnare och mindre skvättiga på något vis. Lite coolare. Och så är de kloka på det sättet att om det exempelvis är halt ute vill de inte gå. En häst brukar gå fram oavsett. Blir de rädda står de still och undersöker om det verkligen är farligt, medan en häst sticker iväg, instämmer de tre tjejerna med varandra.
Får gårdens hästar välja själva är traktorer den största skräcken i livet.
– Sånt är åsnorna däremot inte rädda för. Folke är besatt av traktorer. Han rymde en gång, och vi hittade honom hos min svärfars traktor i ladugården. Han bara stod och beundrade den, säger Charlotte Steen.
Turridning på åsna
Om dagarna jobbar Charlotte Steen på fritids, men på sidan av har hon stora planer för fritiden. Anledningen till att åsnorna rids in är nämligen för att hon ska anordna turridningar på gården i Laxarby.
– Jag har alltid velat anordna turridningar. Jag jobbade med hästar och turister på Gotland förr, och det är så trevligt.Turisterna är alltid glada för sin semester och hästar är ju hästar, säger hon.
– Det kommer förhoppningsvis igång under nästa sommar, när även Julia är tillräckligt gammal för att bli inriden. Jag känner inte till någon annan i området som håller på med åsnor, men jag tror att åsnor passar många. Vissa kanske är lite rädda för hästar eller vill testa något nytt, fortsätter Charlotte Steen.
Förhoppningen är att Tone Lindström och Isabelle Smedberg kommer vara delaktiga i aktiviteterna.
– Jag tror att många skulle uppskatta turridningar på åsnor. Naturen här är ju dessutom fantastisk. Det är ju guldläge att semestra hemma i Sverige, och förhoppningsvis håller folk kvar den mentaliteten även efter att det lättar upp med coronaviruset, säger Tone Lindström.