Coronavirusets påverkan på de långtidssjuka. Det ska läkaren och forskaren Simon Larsson, från Ed, tillsammans med en kollega ta reda på i en ny studie.
– Att vara långtidssjuk kan innebära allt från att man inte har återfått lukt- och smaksinnet ännu till att ha kvarstående feber, säger han.
Simon Larsson, 38 år, är uppvuxen i Ed. De sista skolåren ägnade han på Karlbergsgymnasiet i Åmål innan han tog sikte på Göteborg 2002.
Annelie kämpar för de drabbadeI dag är han läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Göteborgs universitet. Tillsammans med läkar- och forskarkollegan Robert Sigström ska han fylla en forskningslucka – nämligen coronavirusets effekter hos långtidssjuka.
– Vi vill få svar på några av de viktigaste frågorna kopplat till långtidscovid, det vill säga vilka de långvariga symtomen är och framför allt hur vanliga de är. De flesta studier i dag studerar långtidscovid hos personer som varit så svårt sjuka i covid-19 att de behövt sjukhusvård, men i vår studie kommer vi att kunna undersöka hur vanligt det är bland personer som inte varit så allvarligt sjuka, säger han.
Inriktad på vårdpersonal
Intresset väcktes hos kollegorna i somras när de läste om att flera som blivit smittade av coronaviruset inte blev helt friska.
– Det vore intressant att se hur vanligt det är med symptom som inte försvinner efter tre månader, säger Simon Larsson.
Ett hinder i studien är att personer inte började testas för coronaviruset förrän flera månader efter att det bröt ut för snart ett år sedan. Därför inriktar sig studien på personal i Västra Götalandsregionen och dess kommuner.
– I Västra Götalandsregionen började man tidigt med personaltestning för att undvika onödig sjukfrånvaro.
2000 i Dalsland
Nu har forskarna skickat ut en enkät till 55 000 personer som jobbar på sjukhus eller inom kommuner i länet. I Dalsland berör det omkring 2000 personer.
– Vi skickar en inbjudan till dem som har testats i Västra Götalandsregionen. Enkäten innehåller frågor om du fortfarande har symptom. Att vara långtidssjuk kan innebära allt från att man inte har återfått lukt- och smaksinnet ännu till att ha kvarstående feber. Eller att man blir kraftigt ansträngd av att gå en sträcka eller vardagssysslor i hemmet. Vi har en unik möjlighet att kunna göra en uppföljning, säger Simon Larsson.
Svarsmaterialet kommer att samlas in under februari månad ut.
– Förhoppningen är att resultatet kommer vara färdigt under mars eller april, säger Simon Larsson.