Dalslandspolitiker knyter näven för vägarna

Publicerad:
Dalslandskommunerna sätter nu ner foten och kräver förbättringar av det undermåliga vägnätet i landskapet. Foto: Helena Lindgren

Kommunerna i Dalsland går nu samman och kräver åtgärder på vägarna i landskapet. I en gemensam skrivelse uppmanas Västra Götalandsregionen att göra en klar och tydlig markering att det är av högsta prioritet att tillräckligt med medel avsätts för underhåll och bärighetshöjande åtgärder till det småskaliga vägnätet.

Det undermåliga vägnätet i Dalsland är ett ständigt diskussionsämne och har varit så i flera år.

Trafikverkets statistik från 2019 talar sitt tydliga språk, vilket Dalslänningen har rapporterat om tidigare.

Då hade Fyrbodal 10 148 dygnskilometer avstängd väg, främst grusväg, på grund av tjälrestriktioner. Det är mer än dubbelt så mycket som Västernorrland, Jämtland och Västerbotten hade tillsammans.

Ännu sämre läge

Enligt ny statistik från den 1 januari 2020 till och med den 23 november ser läget ännu sämre ut. Totalt 15 044 dygnskilometer väg har varit avstängd i Fyrbodal under den angivna perioden, varav Bengtsfors kommun och Färgelanda kommun är värst drabbade.

Kommunalråden Tobias Bernhardsson (C), Färgelanda, Michael Karlsson (S), Åmål, Morgan E Andersson (C), Mellerud, Stig Bertilsson (M), Bengtsfors och Martin Carling (C), Dals-Ed skriver under på att något måste göras med det dalsländska småskaliga vägnätet.
Kommunalråden Tobias Bernhardsson (C), Färgelanda, Michael Karlsson (S), Åmål, Morgan E Andersson (C), Mellerud, Stig Bertilsson (M), Bengtsfors och Martin Carling (C), Dals-Ed skriver under på att något måste göras med det dalsländska småskaliga vägnätet. Foto: Tommy Löfgren

– Det finns cirka 40 mil grusväg i Dalsland med omnejd. Det är bara att konstatera att det är mycket grusvägar som tyvärr har en dålig standard. Klimatet underlättar ju inte heller med blöta förhållanden, som leder till svårframkomliga vägar. De som bor i området måste kunna förvänta sig att en statlig väg tas om hand, säger Tobias Bernhardsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Färgelanda.

Dessutom präglas området av stark industri-, skog- och turismnäring som kräver bra vägar, vilket även den offentliga servicen i form av sophämtning, post, hemtjänst, ambulans och räddningstjänst gör.

Högst troligt kommer läget för vägarna bli ännu värre.

Reagerar

I nuvarande Nationell plan för åren 2018–2029 konstateras att det lågtrafikerade vägnätet kommer att få en negativ tillståndsutveckling under planperioden som blir mer påtaglig under andra halvan av perioden. Det innebär att vägnätets robusthet, komfort och vägkapital påverkas negativt.

Det har fått kommunstyrelsens ordförande i alla Dalslandskommuner att reagera starkt.

– Det här är ohållbart och det går åt helt fel riktning. Det behövs åtgärder för att förbättra standarden, säger Tobias Bernhardsson.

När det nu är dags för revidering av planen uppmanar Dalslandskommunerna regionen att ryta ifrån.

Kommunerna lyfter i en gemensam skrivelse vikten av att Västra Götalandsregionen i sina remissvar på revidering av Nationell plan till Trafikverket, gör en tydlig och klar markering.

"Det är av högsta prioritet för Dalsland och Fyrbodal att tillräckligt med medel avsätts för underhåll och bärighetshöjande åtgärder", står det i skrivelsen som också poängterar att Fyrbodal är ett område som särskilt har åsidosatts vad gäller väginfrastrukturen.

– Vi försöker att trycka på från olika håll. Det här är ett. Vi behöver kraftsamla för att få till en förändring. Vi behöver mer pengar till våra vägar, men resurserna behöver också användas på ett bättre sätt, till kloka lösningar. Vi ger oss inte. Det här är en kamp som vi behöver bedriva, säger Tobias Bernhardsson.

Artikeltaggar

Åmåls kommunBengtsfors kommunDals-Eds kommunDalslandFärgelanda kommunInfrastrukturMartin CarlingMelleruds kommunMichael KarlssonNyheterStig BertilssonTobias BernhardssonTrafikverketVägar

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare