Tankar inför helgen: Inte

Familj | Coronaviruset
PUBLICERAD:

På söndag firar vi inte 21:e söndagen efter trefaldighet trots att den ligger mellan 20:e och 22:e tref. Evangelietexten som beskriver Jesu samhällsansvar genom att stilla bota sjuka byts där ut mot bibeltexter som behandlar frågorna om döden. De möter oss i sorgen över att såväl människor som inte blivit övernaturligt helade som de som tidigare blivit det har dött. Därmed har vi fått texter som relaterar till många människors veklighet och tankar på kyrkogården i månadsskiftet mellan oktober och november.

Utan i helgen både:

Alla helgons dag,

som enligt Wikipedia:”är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. I Sverige är Alla helgons dag en allmän helgdag. Den inföll tidigare alltid den 1 november men flyttades 1772 till första söndagen i november. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Ursprungligen var dagen alltså en fast helgdag den 1 november. Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag 1953 till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen.”

Tidigare har vi i Dals-Eds kyrka haft enbart minnesgudstjänst för församlingens avlidna denna dag och så av praktiska och historiska skäl tagit ut söndagen i förskott, men i år firar vi Alla helgons dag med en vanlig 11-gudstjänst.

Söndagen efter Alla helgons dag.

Jag citerar återigen Wikipedia: ”Söndagen omedelbart efter Alla helgons dag fick 1983 karaktären av Alla själars dag, till minne av alla döda. Sedan 2002 är detta också ett av dagens officiella namn i Den svenska evangelieboken.” År 998 försökte kyrkan på nytt att utrota festligheterna (kring Halloween). Nu genom införandet av alla själars dag den 2 november. Tanken var att alla själars dag skulle bli en dag då människor mindes sina döda släktingar och bad förböner och tände ljus för dessa i kyrkorna.”

Vi firar den dagen minnesgudstjänster för att möta sörjande och placerar också ut några dagen innan. Vi har också gravsmyckningskaffe på fredagen. Motsvarande görs i andra församlingar. Vi läser evangeliet från Lukas 20:37-38: ”Jesus sade: ”Att döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.” Fast vi inte har kontakt med våra avlidna och inte vill ha någon fejkad kontakt kan vi tröstas av att Gud som är starkare än döden, tar hand om alla döda och låter dem uppstå.

Men inte

Halloween. Wikipedia igen: ”Halloween är inte synonymt med den i Sverige uppmärksammade allhelgonadagen och allhelgonahelgen, även om tidpunkten är liknande och båda högtiderna anknyter till döden och döda. Det hedniska halloweenfirandet som folkligt firande som firandet kom med en del av de utvandrade irländarna till USA under 1800-talet, där det sedan i vissa delar kom att i modern tid att få en större spridning först vid sekelskiftes-åren 1887-1903.”

Även om vi i samhället får leva med Halloween 31 oktober, så kvarstår dess hedniska rötter. Så istället kommer vi med:

Vi erbjuder ett icke-manipulerat godis,

som inte förstör våra tänder,

en hjälp för oss i covid, död och kris:

En Gud som är med vad som än händer.

Så, om du genom Jesus,

i tro till Gud dig vänder,

så är du trots tidens sus och bus,

trygg i Guds goda händer.

Ingemar Scott

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.