• torsdag
    13 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    14 aug
    25°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    15 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Hård press på "snåla" Sverige inför EU-strid

Ekonomi | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Statsminister Stefan Löfven (S) får besök av Spaniens premiärminister Pedro Sanchez i veckan, inför EU-toppmötet i Bryssel. Sverige ska övertalas att ge efter mer i förhandlingar om långtidsbudget och coronastödpaket. Arkivbild.
Foto: Joakim Goksör /TT
Många EU-ledare vill tala "snåla" Sverige till rätta inför striden om EU:s långtidsbudget och coronakrisstöd på det kommande toppmötet.
Videolänkar och telefoner glöder och Stefan Löfven får oväntat besök på Harpsund av Spaniens premiärminister som är på övertalningsresa.

– Motsättningarna är hårdare nu, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) om det allmänna läget inför EU-ledarnas första fysiska toppmöte sedan i februari och jämför med hur stämningarna var då.

Då gjorde EU-ländernas stats- och regeringschefer ett första allvarligt, och misslyckat, försök att göra upp om EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027 på uppemot 1 100 miljarder euro.

Sedan kom pandemin och EU-kommissionen lade fram ett förslag till jättepaket för återhämtning att förhandla om. Det innebär att EU ska låna upp 750 miljarder euro och, som förslaget ser ut nu, fördela 500 av dem i bidrag och 250 miljarder i lån till medlemsländerna för att minska coronasmällen.

Det har aldrig varit enkelt för EU-länderna att göra upp om långtidsbudgetar då det krävs ett enhälligt beslut. Men de skilda meningarna om återhämtningspaketet skärper fajten. Det finns över 2 300 miljarder euro att tvista om och en uppgörelse avgör inte minst hur stor ett lands EU-avgift blir.

Är snålast

Finansminister Magdalena Andersson (S) småskröt inför valet till EU-parlamentet 2019 om hur hårt det sägs att hon och Sverige håller i pengarna.

– Jag brukar säga att jag är snålast i EU och mina kollegor brukar uppfatta det på det sättet, sade Andersson och förutsåg att hon, Löfven och Sverige skulle kroka arm med likasinnade länder i kampen om budgeten.

Den frugala, eller sparsamma, fyran med Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, driver kamp mot EU-kommissionen och länder i Sydeuropa för att hålla igen på budget och coronabidrag. Utanför dörren hos Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som ses som fyrans frontman, har EU-ledare köat den senaste tiden.

Sverige har haft besök av en fransk EU-minister och snart tar sig den spanske premiärministern Pedro Sanchez till statsministerns Harpsund för att be Löfven och hans vänner släppa efter.

– Det är många som vill tala med Stefan Löfven, säger Hans Dahlgren.

Tappat britterna

På frågan om Sveriges läge är hårdare nu än under tidigare budgetstrider svarar Hans Dahlgren både ja och nej.

– Ja för vi har tappat en mycket tung bundsförvant i Storbritannien, de har alltid stått på vår sida förut i sådana här sammanhang.

– Nej för att vi har grupperingen med de här sparsamma länderna, den är verkligen väl fungerande och har satt avtryck i förhandlingen. Det gör det betydligt lättare att göra vår röst hörd jämfört med om vi hade varit ensamma.

De som inte tycker som de fyra, inklusive Sverige, talar emellanåt om brist på solidaritet och fördomar mot länder i syd. Magdalena Andersson anses ha sagt en del mindre diplomatiska saker.

– Hon har uttalat sig ett antal gånger på ett sätt som inte visar på känsla för feeling, eller hur man ska uttrycka det, om länderna söderut, säger Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Med på mycket

Tarschys säger att talet om brist på solidaritet kanske är lite överdrivet, å andra sidan.

– De fyra betonar mycket solidaritet, de vill inte framstå som osolidariska och de är i själva verket med på mycket av det som föreslås, säger han.

Hur det slutar på toppmötet i Bryssel den 17-18 juli?

Daniel Tarschys tror att sparsamma fyran kan få en del symboliska eftergifter, behålla hela eller delar av de viktiga miljardrabatterna på medlemsavgiften och se budgeten bantas en aning. Men motståndarsidan är väldigt bestämd vad gäller återhämtningspaketet.

Lars Larsson/TT

Fakta: Läget inför toppmötet

Fakta: Läget inför toppmötet

Tre huvudgrupper finns bland de 27 länderna inför EU-toppmötet den 17-18 juli.

En stor grupp med Frankrike, Spanien och Italien i spetsen vill ha ett omfattande stöd till de värst coronadrabbade länderna, med rejäla bidrag för att få ländernas ekonomier på fötter igen. På bidragssidan har de flankstöd från mäktiga Tyskland.

En rad östeuropeiska länder gillar också ambitiösa satsningar, men tycker att pengarna borde fördelas annorlunda – med hänvisning till att östländerna ekonomiskt fortfarande ligger en bra bit efter väst- och sydländerna, även om de inte drabbats så hårt av coronakrisen.

Och så finns den "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – som trycker på för en nedtonad budget och lån snarare än bidrag till de drabbade.

En tuff kamp pågår samtidigt om villkoren för lånen och bidragen. Nederländerna trycker på för att allt stöd måste godkännas av samtliga EU-länder. Förmynderi, anser dock vissa, som vill bestämma själva hur de ska bygga upp sin ekonomi igen.

Många vill trycka på statsminister Stefan Löfven (S) inför avgörandet om EU:s långtidsbudget och coronapaket. Arkivbild.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.