På söndag är det, enligt kyrkoåret, bönsöndagen.
Jag tror att nästan alla människor ber någon gång. Undersökningar visar att många fler ber när det krisar, än annars. Det är en fantastisk förbön vi har. Vi FÅR be. Det är inget krav eller något ”måste”, men vi FÅR be. Be till en Gud som hör när vi ber.
Bön är egentligen väldigt enkelt. Men samtidigt så är det något man alltid kan lära sig mer om. Det har skrivits massor med böcker om bön och det har skrivits många böneböcker, alltså böcker med skrivna böner i.
Många har vi väl lärt oss bönen ”Gud som haver barnen kär….. ” som barn och många lär vi så våra barn att be den bönen. Många ber Gud som haver barnen kär…. även som vuxna innan de ska sova på kvällen. Bönen ger oss trygghet.
Bön är ett erbjudande, vi får be. Bön är aldrig ett måste. Bön är en tillgång. Bönen hjälper oss att komma närmare Gud. Den hjälper oss att lyssna in Guds röst och att fokusera på rätt saker i livet. Bönen hjälper oss till en rätt relation med Gud. Bönen gör helt enkelt något med oss. Många kan berätta om att de upplever en inre frid när de ber.
Alla har vi erfarenhet av olika relationer. Relationer med människor på olika plan. Inom familjen, i släkten, bland vänner, på arbetsplatsen.
I en relation, vilken den än är, vill vi lära känna varandra, så behöver vi samtala med varandra. Ett nyförälskat par behöver vi liksom inte tala om för att de får tala med varandra, det är bara så självklart.
På samma sätt är det med Gud. Vill vi lära känna Honom så behöver vi umgås med Honom. Han vill umgås med oss! Han väntar på oss. – Välkommen att komma nära mig – när du vill! Det är Hans hälsning till oss! Och att umgås med Gud, det gör vi framför allt genom bönen. Om vi inte alls ber, så är det svårt att lära känna Gud. Vi kan lära oss en massa saker OM Honom, få kunskap om Honom, men vi lär inte känna Honom, förrän vi ber och samtalar med Honom.
Gud vill vara vår Far. Vi får vara Hans barn. Ett barn, när allt är som det ska, får ha en nära och intim relation till sin förälder. På samma sätt får vi ha en nära och intim relation till Gud vår Far.
Jag tycker det är så fantastiskt att vi FÅR ha en relation, en nära personlig relation, med Gud. Att Han vill det. Han som skapat himmel och jord, vill ha en personlig relation till oss var och en. Så otroligt fantastiskt! Och detta tror jag är det viktigaste på något sätt att säga om bönen. Och om det är så att Gud verkligen vill ha kontakt med dig och mig, finns det då något viktigare egentligen, än att be, eftersom bönen är vårt sätt att kommunicera med Gud.
Bön är inte en ritual. Att be betyder inte att jag slutar göra allt annat och bara sitter och ber hela dagen. Bön är inte bara att jag rabblar någon väl inövad ramsa utan bön är ett samtal där jag även lyssnar in vad Gud vill säga mig. Bön är på ett sätt en livsstil. Vi får be hela tiden. Stå i ständig relation till Gud.
Lärjungarna i Bibeln, de gick till Jesus och bad att Han skulle lära dem att be. Då gav Jesus dem, det vi ibland brukar kalla för mönsterbönen, Fader vår, eller Vår Fader.
Denna bön är inte bara en bön som vi ber i Gudstjänsten. Utan den är också en mönsterbön, så tillvida, att den innehåller sånt som kan lära oss vad bön är för något. De olika delarna i Vår Fader, visar på det som vi kan ha med i vår personliga bön också.
Så välkommen att be, be med egna ord, eller be Gud som haver, eller Vår Fader.
Gud väntar på dig!
Gud välsigne dig att upptäcka bönen!
Berit Scott
Equmeniakyrkan, Dals Ed