• idag
    29 maj
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    20°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    23°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    23°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

"Icke-frågan" om kommunsammanslagning på dagordningen igen

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
För lite mer än fem år sedan hölls folkomröstning om en gemensam Dalslandskommun. Nu tycks frågan ha fått nytt liv i och med den senaste kommunutredningen.
Foto: Conny Hultgren
Kommunsammanslagning. Den regelbundet återkommande frågan om kommunsammanslagningar dök i veckan upp med full kraft, sedan Kommunutredningen presenterat en slags skuldavskrivning som morot för att kommuner ska nappa.

Nästa år är det flera kommuner, bland annat i Dalsland, som kan fira 50 år sedan den senaste kommunreformen genomfördes 1971. Dagens krassa verklighet gör att alltfler kommuner i storleksordningen upp till 10-15 000 invånare knappast kan stå på egna ben i framtiden. Det berör Dalsland i högsta grad.

Allt större ansvar vältras över från staten till den lokala nivån. Skolan och det sociala ansvarstagandet, den senaste veckan aktualiserat genom att social dumpning satts på mediekartan med Bengtsfors som exempel. Till det ska läggas de steg som tycks tas mot kommunal polis eller vakthållning plus allt annat ansvar inom exempelvis miljöområdet som åläggs kommunerna.

Det omtalade datahaveriet i Färgelanda, som slagit ut flera kommuners och kommunala bolags ekonomihantering är belysande för småkommunernas problem, och kanske även kompetens. Då handlar det trots allt om ett försök till samverkan mellan kommunerna som gått överstyr.

Det känns rimligt att det de närmaste åren kommer att ske kommunsammanslagningar, frivilligt eller enligt statliga direktiv, även om en skräckslagen politiker i norra Dalsland senast frågan var aktuell för sex år sedan, avfärdade det som en "icke-fråga". Det är det inte längre 2020.

Kommunerna har svårt att besätta chefspositioner och andra kvalificerade jobb, politikerunderlaget är på många sätt oerfaret och skralt och penningpungen talar också för sammanslagningar.

Dalslandskommunerna bör snarast börja utreda hur en sammanslagning kan fungera, vilka kommuner som hoppar på tåget och kanske den svåraste nöten att knäcka - var ska ett sådant kommuncentrum lokaliseras?

Slutligen har denna vecka frågan om social dumpning hamnat ordentligt på agendan. Det är på tiden, och viktigt om det ska kunna bli någon form av rättvisa mellan landets kommuner. Social dumpning är ett nytt begrepp men redan för 30-talet år sedan uppmärksammades att en socialsekreterare i Göteborgsområdet aktivt "hjälpte" vissa invånare till bland annat Billingsfors. Det är Inte konstigt om rika kommuner i Göteborgsregionen blir ännu rikare, kan hålla en låg skattesats och har skyhöga fastighetspriser när man "exporterar" kostnadskrävande invånare med problem till redan ansträngda småkommuner som inte lever på spekulationsekonomi.

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.