Bensinupproret - inte ett lyxuppror för alla

Insändare
PUBLICERAD:
Paula Homqvist (s), riksdagsledamot från Dals.Ed, och Tommy Löfgren, reporter på Dalslänningen.
Foto: Tommy Löfgren
Replik till Rölandabo och Jerker Johansson (C) om bensinupproret: Påhoppen, övertrampen och lögnerna har varit många sedan Dalslänningen skrev om en debattartikel som jag delat på min Facebooksida.

Artikeln var skriven av industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå och handlade om att levnadsstandarden ökat avsevärt i Sverige och att det inte blivit så mycket dyrare att köra bil om man räknar in lönenivåerna, bränsleförbrukning och inflationen. Han kallade bensinupproret ett lyxuppror.

Självklart är det inte ett lyxuppror när det gäller dem som har en låg inkomst och måste vända på slantarna för att de ska räcka till. Däremot är det faktiskt det när personer med bra inkomst, som till exempel jag själv, går ut och klagar på bensin- och dieselpriset. Jag anser att priset på drivmedel är rimligt. Anledningarna till det är fler.

Bensinupproret 2.0 håller protestdemonstration på Sergels torg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Under perioden 1980-2019 har lönerna i Sverige ökat med 65 procent, enligt siffror från Ekonomifakta. Det innebär att det numera avgår en mindre del av månadslönen för att fylla tanken idag än vad det gjorde för 40 år sedan. I år lägger svenskarna i genomsnitt fyra procent av sin inkomst på bensin, jämfört med fem procent år 2000, visar en genomgång som Dagens Nyheter gjort. Det har alltså inte blivit dyrare att köra bil på 40 år.

Det som bestämmer bensinpriset är världsmarknadspriset och skatterna. Sedan 1989 har oljepriset tredubblats, om man inte räknar in inflationen. Bakom oljepriset finns storpolitiska konflikter, som de mellan USA och Iran. OPEC spelar också en viktig roll. Och eftersom oljan på världsmarknaden handlas i dollar är statusen på den svenska kronan också en betydande faktor när bensinpriset sätts.

60 procent av det svenska bensinpriset utgörs dock av punktskatter och moms, som alltså landets ledande politiker har beslutat om. Bland annat handlar den höga skatten om att man vill få invånarna att använda andra färdmedel. Vi har en bred överenskommelse med Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet om klimatpolitiken. Enligt överenskommelsen ska Sverige sträva efter långsiktig och hållbar klimatpolitik. Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Att köra bil på fossila bränslen skitar ned. Det går inte att komma ifrån.

Men vi är inte ensamma. Det är många länder i Europa som också har höga skatter på just fossila bränslen. I till exempel Nederländerna, Danmark, Italien och Grekland ligger priset på bensinen just nu högre än i Sverige.

Men Kennet Bergqvists artikel var intressant på fler sätt än så. Den lyfte också landsbygdens problem. Vad gör vi när apoteken, banker och service försvinner? Vi har företagare som söker rätt kompetens till sina företag och de brottas även med generationsväxling, vem ska ta över företagen? Ska vi ha en levande landsbygd så har vi ansvar för det allihop.

Paula Holmqvist

Riksdagsledamot (S), Dals-Ed

Paula Holmqvist.