Markägare Erland Albinson, längst till vänster, i samspråk med andra skogsägare Bernt Larsson, Conny Olsson och Göte Larsson, som alla var på plats under skogsdagen i Håbo… Foto: Mattias Modéen John Christer Brynteson från organisationen Biometria berättade om hur man som markägare kan arbeta för att göra skogsvägen så tillgänglig som möjlig för transporter att h… Foto: Mattias Modéen Erland Albinson, markägare i Håbol, visar hur han tjälsäkrar skogsvägar på sin mark genom att spränga berg och använda massorna som underlag på vägen. Foto: Mattias Modéen Berg har sprängts och använts för att tjälsäkra skogsvägar. Foto: Mattias Modéen Johan Andersson från skogsbolaget Södra fanns på plats och berättade om projektet, konjunkturläget för skogsnäringen och framtida utmaningar. Foto: Mattias Modéen Simon Karlsson, säljare på företaget Axima, förevisar en mindre maskin som kan användas för den första gallringen av skog. Foto: Mattias Modéen
Det blir allt viktigare för skogsägare att tjälsäkra vägar så att virket kan fraktas ut ur skogen även vintertid. Just nu pågår ett projekt där skogsbolag stöttar markägare i arbetet. Under lördagen hölls en arbetsdag på temat i Håbol.
Erland Albinson äger skog och mark i Håbol. Han har under det senaste året jobbat med att tjälsäkra skogsvägar på sina marker så att timret ska kunna fraktas ut ur skogen på ett säkert sätt. Bland annat har han sprängt sten ur ett berg intill vägen, för att på så sätt bygga upp skogsvägen och göra den stabil och tjälsäker.
Skogsbolagen kompenserar
– Det här blir mer och mer viktigt. Det är klart att det i inledningsskedet blir dyrare för mig som skogsägare, men den kostnaden kompenseras sedan av skogsbolagen när virket hämtas, berättar Erland Albinson.
Återbetalningen sker i form av åtkomstpremier. De är olika höga beroende på hur bra skogsvägen är.
Det handlar inte bara om att den ska vara tjälsäker. Även rätt doserade kurvor, skogsvägens bredd och möjlighet för transporter att vända påverkar klassningen på vägen och därmed också premien.
John Christer Brynteson jobbar för organisationen Biometria. Det är en ekonomisk förening som ägs av virkesmarknadens olika parter. Han fanns på plats under dagen för att berätta om hur man som markägare kan arbeta för att göra skogsvägar så bra som möjliga för transporter.
Han visade bland annat på just doseringen av kurvor.
– Här, säger han - och visar på sin läsplatta - är kurvan bred. Men bredden ligger på fel ställe. Det gör det svårt för transporten att komma igenom kurvan på ett säkert sätt och då får man inte högsta klassningen på vägen.
Femårsprojekt
Skogsbolaget Södra, som ordnade med dagen tillsammans med markägaren Erland Albinson, var också på plats med representanter. Johan Andersson var en av dem. Han berättade att Södra genomför projektet med att tjälsäkra skogsvägar tillsammans med Biometria.
– Vi arbetar med det här under en femårsperiod. Det handlar om att förbättra tillgängligheten. Det är viktigt för oss som en aktör på marknaden att kunna komma åt virket året om.
Johan Andersson redogjorde även kort för marknadsläget för skogsnäringen.
– Det är ganska bra just nu. Det finns mycket virke, framför allt har vi en hel del rotstående som vi köpt upp och vi kan leverera det virke som industrin efterfrågor och behöver.
Granbarkborren oroar
Orosmoln finns dock. Inte minst på grund av förra årets torka som gjorde att skadeinsekten granbarkborren slog ut delar av granskogsbeståndet.
– Vi tror ju att det blir samma torksommar som förra året. Det brukar komma ett par på raken när de inträffar, säger Johan Andersson.
Hur har skogsägarna skött sig när det gäller att avverka skadedrabbad skog, så att skadorna inte sprids?
– Det har varit olika. En del har skött det jättebra, andra som kanske äger skogsmark men bor långt borta har inte lika bra koll på hur skogen drabbats.
Johan Andersson hoppas nu på några rejält kyliga nätter under maj månad med minusgrader eller mycket regn, så att granbarkborren dör och risken för att angrepp minskar.