• idag
    31 maj
    22°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    28°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    3 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    4 juni
    18°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Skolan behöver staten

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Ekhagsskolan i Dals Långed.
Foto: Tommy Löfgren
Utbildning. Skolans utsatta läge i små kommuner har hamnat ordentligt i fokus efter Dalslänningens artiklar om klasstorlekar, ekonomi och lärarbehörighet i tisdagens tidning.

Att skolan kämpar med många bekymmer över hela Sverige är ingen nyhet. Det räcker att man berör saken med vilken skolanställd som helst i bekantskapskretsen. Lika väl som att det finns anledning att oroas över läget inom äldreomsorg, sjukvård och en hel del andra viktiga funktioner i samhället.

Ekonomin är givetvis av fundamental betydelse. Den allmänna uppfattningen är inte oväntat att viktiga samhällsfunktioner får kosta. Men hur mycket går det att spara eller att höja skatten i små kommuner med redan högt skattetryck?

Det uppmärksammade avgångsvederlaget till en skolchef i Bengtsfors som blivit lite av ett slagträ i skoldebatten, visar ironiskt nog genom den uträkning Bengtsfors kommun själv gjorde, hur högt skattetrycket redan är inte minst i små kommuner.

Kommuner som dem i Dalsland brottas inte bara med ekonomi. Bemanningen - att hitta personal - är många gånger ett minst lika stort problem. Även här behövs det pengar för att konkurrera med andra - ibland större kommuner för att få behöriga lärare. Något som aktualiserades i ett lite väl snabbt publicerat inlägg på Dals-Eds kommuns hemsida i tisdags, där det gjordes gällande att Dalslänningen genom att återge Lärarförbundets statistik om lärarbehörigheter hade fel. Så var inte fallet, vilket kommunen nu medgett, men ändå satte diskussionen fokus på rekryteringsproblemen.

Att vara chef och jaga personal till skolan är knappast någon avundsvärd uppgift.

Till det kommer förhållanden som att många små kommuner har en gles befolkning som är utspridd på småorter. Problemet i Bengtsfors med alltför stora klasser på vissa skolor är något av en ny ingrediens i skolproblematiken. Lösningen med bussning till mindre trängda skolor riskerar dessutom att skapa fientlighet mellan olika kommundelar, vilket alla som upplevde epoken då småskolor stängdes minns.

Så hur ska politikerna lösa skolans problem?

Många som följt kommunaliseringen och decentraliseringen av skolan, som tidigare var en statlig angelägenhet, ruskar i dag på huvudet och vill ha en återgång till en statlig skola. Lärarförbundet är inget undantag även om de naturligtvis är part i målet.

Självklart är få små eller medelstora kommuner, om ens några, skickade att klara de tuffa krav skolan ställer. Det visas dagligen av ojämlikheter mellan skolor, oro, bemanningsproblem, icke uppnådda kunskapskrav och mycket mer.

Kravet på likvärdighet och att nå kunskapsmålen är måhända det viktigaste kravet för att återinföra en statlig huvudman för skolan. Andra viktiga skäl är att höja skolans och lärarnas status. Lika viktigt är också att avlasta små kommuner, som nu i Bengtsfors fall, från ett alltför stort ansvar. Att återskapa ett fungerande utbildningsväsende i Sverige är en stor uppgift som staten knappt mäktar med. Hur kan någon då tro att det ska lyckas i små kommuner med 5 000 till 10 000 invånare?

Att staten frånhänt sig detta nationella ansvar till 290 huvudmän med varierande resurser och kompetens är en gåta och ett resursslöseri av medel som behövs i undervisningen.

Thomas Wallin