• idag
    29 maj
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 maj
    21°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 maj
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    1 juni
    24°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    2 juni
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Var kritisk!

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Bengtsfors Tidning/Dalslänningen 1925. En tryckt tidning låter sig inte ändras, men med dagens digitala publicering gäller det att se upp. Fakta kan förvanskas.
Under onsdagen är det Källkritikens dag. Något som media och många skolor uppmärksammar.

En dag bland många andra dagar som riktar uppmärksamheten på någon enskild fråga, invänder kanske någon. Men källkritik är mycket viktig och är som bekant alltmer väsentlig i det informationsflöde som påverkar vår vardag. De flesta är i dag bekanta med uttrycket "fake news".

Som mediekonsument är det i dag inte enkelt att avgöra varifrån information har sitt ursprung och om den är korrekt.

Företag, stat, landsting, kommuner och organisationer förfogar numer över informationsavdelningar och kommunikatörsstaber som i storlek och resurser många gånger överstiger vad granskande medier har. Dessa resursers primära uppgift är att styra den information som når dig som mediekonsument - till exempel via sociala medier eller hemsidor så att den passar uppdragsgivaren.

Det behöver inte innebära att informationen är ovederhäftig, men du kanske bara nås av den information som uppdragsgivaren för tillfället vill ge. Eller så vill informationsgivaren ge en förskönande bild i en i övrigt problematisk situation. Utebliven information kan också vara desinformation, liksom att algoritmer på sociala medier kanske gör att du bara får se det du "förväntas" vilja se.

Skvaller och felaktiga påståenden är ett utbrett problem framförallt i sociala medier. Det kan ibland bero på slarv eller ren dumhet när någon till exempel sprider gammal information. Det kan också vara mer försåtligt för att misskreditera eller skapa opinioner. Såväl privatpersoner som stater kan ligga bakom.

En avart i sammanhanget är bluffmejl, brev eller liknande där syftet kan vara att försöka lura av dig uppgifter eller pengar. Även här gäller det att vara på sin vakt och ett källkritiskt förhållningssätt kan ge ett gott skydd.

Som mediekonsument gäller det att se upp, men det finns även nyttiga verktyg att använda för granskning. Viralgranskaren är kanske den mest kända, startad av tidningen Metro som även ligger bakom just Källkritikens dag.

I dag är det lätt att förväxla trovärdig information med sådan som är vinklad eller falsk och publiceras på suspekta platser.

Du kan göra mycket på egen hand för att bilda dig en uppfattning om information du får del av. Ta dig tid. Leta och kontrollera. Använd lite olika sökmotorer och lita inte enbart på Google. En sökning via Bing eller Yahoo kan ge nya vinklar.

Tryckta källor är på många sätt pålitliga eftersom de inte kan redigeras eller raderas i efterhand som digitalt spridda påståenden.

Några nyttiga tumregler:

• Är källan äkta och sanningsenlig?

• Är källan aktuell eller är det en gammal nyhet som återges?

• Är källan oberoende - finns det något bakomliggande syfte med publiceringen?

• Är källan tendentiös - varför görs påståendena?

Thomas Wallin

Så här jobbar Dalslänningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.